När Birgitta Sjökvist började jobba på BUP:s låsta avdelning i Örebro för några år sedan kom hon från vuxenpsykiatrin och förvånades över lugnet på BUP.
– När jag kommit in i arbetet såg jag hur den personalgruppen jobbar. Det spelade ingen roll att det är fullt pådrag, för det är lugnt. Jag är jättestolt och fascinerad av arbetssättet. Sånt här smittar av sig.
Det här är långt ifrån den kaotiska situation som anställda på motsvarande avdelning i Västerås vittnar om i SVT:s granskning.
Så blir psykvården tryggare
Metoden som används i Örebro kallas Safewards, och går ut på att personal och patienter tillsammans strävar mot en trygg avdelning med hjälp av konkreta förändringar i kommunikation, metoder och lokaler. Arbetsmetoden har gett personalen bra verktyg för att undvika bältning av barn, menar Birgitta Sjökvist.
– Vi bemannar upp, men behöver sällan trycka på larmet. Vi tar telefonen och ringer till grannavdelningen. Ofta kan vi identifiera en risksituation i ett tidigt skede och jobbar då mycket förebyggande, förklarar hon.
Flera låsta psykiatriavdelningar i landet har infört Safewards de senaste åren, bland annat har BUP i Västerås börjat använda delar av metoden.
bältning inom psykiatrin
En person som tvångsvårdas i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård kan under vissa omständigheter spännas fast i en bältessäng. Där kan personen spännas fast runt armar, ben och midja.
Patienten får bara bältas om det finns en omedelbar fara för att hon eller han allvarligt skadar sig själv eller någon annan. När det gäller barn under 18 år måste vårdgivaren motivera varför andra åtgärder inte har varit tillräckliga.
Det är avdelningens chefsöverläkare som fattar beslut om bältning. Barn under 18 år får spännas fast i högst en timme åt gången.
Källa: Sveriges riksdag, Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.
Här bältas barn mest
Bältning, antal åtgärder, patienter 0-17 år, per sjukvårdsregion, 2023. Antal åtgärder/100 000 invånare inom parentes.
Västernorrland: 179 (379,2)
Västmanland: 95 (162,7)
Värmland: 84 (154,5)
Halland: 75 (102,2)
Blekinge: 12 (38,7)
Stockholm: 134 (25,8)
Östergötland: 21 (21,8)
Örebro: 11 (17,4)
Södermanland: 10 (15,6)
Norrbotten: 6 (13,2)
Skåne: 37 (12,3)
Västra Götaland: 10 (2,8)
Kalmar: 4
Jönköping: 0
Uppsala: 0
Dalarna: 0
Gävleborg: 0
Jämtland: 0
Västerbotten: 0
Totalt: 690 (31,7)
Källa: Socialstyrelsen
Fotnot: Statistiken avser antalet åtgärder, alltså antalet bältningar, och inte antalet patienter som varit föremål för fastspänningar. Samma patient kan alltså förekomma mer än en gång i statistiken.