I mars 2017 bestämde sig det norska regeringspartiet Høyre, systerparti till svenska moderaterna, för att reformera partiets narkotikapolitiska program, och arbetet med den så kallade rusreformen sattes igång.

Man ansåg kort och gott att ansvaret för drogproblematiken skulle flyttas från rättsväsendet till sjukvården samt att narkotikapolitiken borde vila på en vetenskaplig grund.

Portugal förebild

Hälsominister Bent Høie lyfte i en intervju med SVT Nyheter bland annat fram Portugal, där bruk och innehav av alla droger avkriminaliserades 2001, som ett gott exempel på vad man kan åstadkomma om man flyttar resurser från rättsväsende till sjukvård och förebyggande insatser.

Strax före jul 2019 presenterades så den statliga utredningen Rusreform – fra straff till hjelp, som bland annat föreslog att eget bruk av narkotika inte längre skulle vara kriminaliserat i Norge.

Utredningen var sammansatt av en expertpanel bestående av jurister, läkare, samhällsvetare, psykologer, poliser och representanter från norska brukarorganisationer.

Skillnad på legalisering och avkriminalisering

Eftersom det inte handlar om en legalisering, utan om en avkriminalisering, kommer det inte vara lagligt att använda droger. Dock kommer en person som tas för bruk, innehav eller köp av en mindre mängd narkotika för eget bruk inte längre att straffas.

Istället är huvudregeln att personen hänvisas till en särskild rådgivningsenhet, där man kan bli erbjuden hjälp om det skulle behövas, eller helt enkelt få information om eventuella problem som kan uppstå vid bruk av droger.

Utredningens förslag har nu varit ute på remiss och kommer snart att behandlas i Stortingets socialutskott. Efter det kommer regeringen att lägga fram ett skarpt lagförslag som Stortingets ledamöter ska rösta om senare i vår.