glaciär, till höger forskaren Nina Kärchner

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet: Nina Kirchner, professor i Glaciologi, berättar om den senaste forskningen som chockat glaciärforskarna. Foto: Linn Defruit/SVT

Årets avsmältning tog glaciärforskarna på sängen: ”Är det verkligen sant?”

Uppdaterad
Publicerad

Svenska glaciärer smälter bort i rekordfart.

Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare på Tarfala forskningsstation, berättar om sommaren 2024 som chockade forskarna.

– Vi har ställt oss frågan, är det här verkligen sant?

Glaciärforskaren Nina Kirchner minns sommaren 2024 som en sommar av chockerande mätningar. Hon och hennes kollegor har aldrig sett en större avsmältning på Sveriges fyra referensglaciärer – något som skapar stora konsekvenser för ekosystemet.

300 glaciärer i Sverige

– Det var ovanligt många kombinationer till det dåliga för glaciärerna, men jag tror också att vi måste vänja oss vid att det som är ovanligt blir vanligt i framtiden.

I Sverige finns det cirka 300 glaciärer, varav fyra är referensglaciärer, som mäts regelbundet av forskarna. Man använder sex meter långa aluminiumstakar som borras ner i glaciären för att bedöma avsmältningen. Kirchner menar att de, till följd av den stora avsmältningen, behövt borra om stakarna under sommaren – något de aldrig behövt göra tidigare.

– I år har vi ställt oss frågan, inte bara en gång utan två, tre, fyra gånger: Är det här verkligen sant? Har inte vi skrivit fel? Har vi inte missförstått varandra över radion?

”Som en börskurs”

Under sommaren 2024 uppmätte Kirchner och hennes kollegor fem och en halv meter avsmältning på Storglaciärens nedre del. Den är placerad i Tarfaladalen på östra sluttningen av Kebnekaise och har mätts av forskare i nästan 80 år.

– Det är som en börskurs. Enstaka år har varit positiva och då har glaciärerna kunnat samla på sig, men det äts upp under de negativa åren. Det visar på en tydlig negativ trend.

Kan framkalla jordskred

Kirchner pekar på att de visuella förändringarna i klimatet, som glaciärernas avsmältning, översvämning och skogsbränder, ofta får stå som exempel för uppvärmningen, men att det vi inte ser utan mätinstrument är lika viktiga.

Hon lyfter den tinande permafrosten som kan skapa stora risker för osäkra sluttningar, jordskred och bergras – och bli en säkerhetsfråga i fjällivet.

– Det är bra att komma ihåg att det är många osynliga processer som sker som alla visar på samma trend, att det blir varmare.

Det här är första delen i SVT Sápmis serie om klimatförändringarna i Sápmi. I morgon besöker vi älven som först frös men sedan öppnade sig...

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.