Ukraina höll inte val som planerat under våren 2024 på grund av den ryska invasionen. Enligt landets konstitution kan inte val hållas under det rådande undantagstillståndet.

Ukrainas regering har sagt att val ska hållas först när kriget är över och då de miljontals ukrainare som befinner sig utomlands kunnat börja återvända. Man vill även säkerställa att soldaterna vid fronten ska kunna rösta.

Ryssland har sedan i fjol utmålat president Zelenskyj som illegitim med anledning av det uteblivna valet.

Stödet för Zelenskyj har dalat under krigets gång. Enligt Kiev International Institute of Sociology hade 52 procent av ukrainarna förtroende för honom i december.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) kommenterar nu Rysslands förhandlingskrav på att Ukraina ska hålla val. I en kommentar till SVT säger utrikesministern:

- Putin vill inte ha val i Ukraina för att han värnar den ukrainska demokratin. Han vill ha val för att försvaga Ukraina under rådande undantagstillstånd. Den fällan får man inte gå i. Det är Ryssland som har startat det här genom att anfalla Ukraina, de kan när som helst avsluta det här.

Marco Rubio, USA:s utrikesminister, har försäkrat flera europeiska ledare om att USA:s sanktioner mot Ryssland ska ligga kvar fram tills det att en fredsöverenskommelse nåtts, uppger källor med insyn för Bloomberg.

Detta under ett telefonsamtal på tisdagen.

Ryssland har, senast efter samtalen i Saudiarabien, sagt att sanktionerna utgör ett hinder för det diplomatiska arbetet och att de därför vill att de hävs.

Det finns samtidigt inga planer från EU:s sida att lätta på sanktionerna mot landet.

Rubio ska även ha försäkrat att han vill ha en varaktig fred i Ukraina, inte en skör vapenvila eller paus, säger Frankrikes utrikesminister, enligt Reuters.

Den ryska militären utförde under tisdagskvällen ett "massivt" luftangrepp mot kuststaden Odessa och en av dess mest tätbefolkade stadsdelar, uppger stadens borgmästare på Telegram.

250 000 invånare lämnades utan värme och el under natten som en följd av attackerna, skriver Ukrainska Pravda.

En barnavårdscentral och en förskola ska ha åsamkats "allvarliga skador" och flera skolor saknade fortfarande värme under morgonen, enligt borgmästaren.

Det finns i nuläget endast uppgifter om en skadad person.

167 ryska drönare avfyrades under natten mot flera regioner i Ukraina, uppger det ukrainska flygvapnet på Telegram.

Ukraina är bestörta över att inte få sitta vid bordet när en fred ska förhandlas fram. Detta reagerade USA:s president Donald Trump på i natt.

- Ni skulle ha avslutat det på tre år. Ni skulle aldrig ha startat det. Ni kunde ha slutit ett avtal, säger Trump.

Den 24 februari 2022 korsade ryska trupper och stridsvagnar gränsen till Ukraina på flera ställen. I dagarna som följde skedde intensiva strider utanför bland annat huvudstaden Kiev.

Ryssarna drog sig senare tillbaka från Kievregionen och har sedan dess fokuserat fullt ut på östfronten, där man ockuperat flera områden.

USA:s särskilda sändebud till Ukraina och Ryssland, Keith Kellogg, har landat i Kiev för ett besök.

- Det är en möjlighet för Zelenskyj att försöka föra fram sin ståndpunkt, vad Ukraina har gjort och vilket existentiellt hot man har stått inför i flera år, säger SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg.

Hur mottaglig Kellogg kommer vara för Ukrainas perspektiv är oklart.

- Det har varit många uttalande den senaste veckan och de har ibland varit motstridiga, så det är omöjligt att sia om vad detta kan ge, säger Norborg.

Video: Om Ukraina vägrar acceptera ett framförhandlat fredsavtal, då riskerar trycket att öka från USA, tror Norborg.

USA och Ryssland har börjat förhandla om ett fredsavtal kring kriget i Ukraina.

Från ryskt håll menar man att det "gått bra" och att man börjar förstå varandra. Den amerikanska delegationen har lyft att man kan komma att upprätta ekonomiska samarbeten om man lyckas få fram ett fredsavtal.

På sidlinjen sitter ukrainarna, vars armé kämpar för att försvara sitt land.

– Det är ilska, bestörtning, oro och frustration – man är ju helt vid sidan om, rapporterar SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg från Kiev.

EU-länderna planerar ett nytt militärt stödpaket till Ukraina, värt minst sex miljarder euro, motsvarande cirka 67 miljarder kronor, rapporterar Politico som talat med tre EU-diplomater.

Paketet ska bestå av både ekonomiskt stöd och militär utrustning, inklusive artillerigranater och luftförsvarssystem, enligt tidningen.

Det är oklart när paketet kan presenteras, men det kan vara klart inför EU-kommissionärernas besök i Kiev den 24 februari, tre år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Om paketet genomförs trots det förväntade motståndet, främst från Ungern, blir det ett av de största från EU:s håll.

USA och Ryssland kom under mötet i Saudiarabien överens om att det ska hållas val i Ukraina innan en slutlig fredsuppgörelse kan vara på plats, uppger The Telegraph.

Om USA har gått med på ett sådant krav från Ryssland, går det i sådana fall stick i stäv med USA:s löfte om att inte fatta något beslut om en uppgörelse utan Ukrainas inblandning.

Vidare skriver tidningen att förslaget väcker farhågor om att Ryssland kommer använda en omröstning för att avsätta Volodymyr Zelenskyj och installera en Putinvänlig kandidat.