Under natten avfyrade Ryssland endast två robotar mot Ukraina, enligt det ukrainska flygvapnet.

Ryssarna använde inga drönare, en ovanlig paus i de massiva dagliga drönarangreppen mot Ukraina.

Ryssland, som sedan invasionen främst med drönare dagligen utfört luftangrepp mot Ukrainas städer, byar och infrastruktur har sedan årsskiftet trappat upp sina luftangrepp.

Ryssarna har inte sällan avfyrat mellan 100 och 200 drönare nattetid. Ukrainas luftvärn är svårt ansträngt men ska ha lyckats skjutna ned en stor andel, men långtifrån alla. I mars sköts 2 300 drönare ned, enligt flygvapnet.

Flera personer i Volodymyr Zelenskyjs kansli och i den ukrainska regeringen förnekar att presidenten gett order om att organisera ett val till sommaren, skriver BBC.

Detta efter uppgifter om detta i The Economist på måndagen.

"Det har inte hållits något möte och det har inte gått ut några sådana instruktioner", säger en källa och understryker att uppgifterna är helt felaktiga.

Ukraina har upprepade gånger sagt att val kommer att hållas när väl kriget är över och undantagstillståndet har hävts. Att hålla val innan dess, med miljoner ukrainare på flykt och stora delar av landet under rysk ockupation, har beskrivits som närmast omöjligt.

Vladimir Putin, som upprepade gånger försökt måla ut den ukrainska regeringen som illegitim, föreslog i veckan att styret av landet temporärt bör falla under FN:s kontroll.

Det fick Donald Trump, som själv tidigare kallat Volodymyr Zelenskyj en "diktator", att reagera. Han sa att han var "arg" och "förbannad" över Putins ord och att hårda sanktioner kommer införas gentemot Ryssland om han anser att ryssarna sinkar fredsprocessen.

Vid en pressträff på måndagen upprepade Vita huset budskapet.

"Det var inte uppskattat av Trump. Ukraina är en demokrati, och dess styre bestäms av konstitutionen och det ukrainska folket", säger talespersonen Tammy Bruce.

Ett fredsavtal för att få slut på kriget i Ukraina måste vara rättvist, bindande och acceptabelt för alla parter. Det sade Kinas utrikesminister Wang Yi i en intervju med den ryska nyhetsbyrån RIA på tisdagen:

"Vi förespråkar att krisens orsaker löses genom dialog och förhandlingar, för att slutligen nå ett rättvist, långsiktigt och bindande fredsavtal som är acceptabelt för alla parter. Detta skulle möjliggöra verklig och varaktig fred och stabilitet i Eurasien och världen".

Regeringen har presenterat det 19:e svenska stödpaketet till Ukraina, det största hittills värt cirka 16 miljarder kronor.

9,2 miljarder går till upphandlingen av vapen. Det kan bland annat röra sig om ammunition och luftvärn, men exakt vad som kommer köpas in är ännu inte bestämt.

5 miljarder går till flera fonder och koalitioner som köper materiel till Ukraina.

Materiel värt 500 miljoner kommer även att skickas från Försvarsmakten. Det rör sig bland annat om kulsprutor, finkalibrig ammunition, övningsvapen och sjuktransportbilar.

- Ryssland har initiativet i kriget och vi måste stötta Ukraina för att bryta den trenden, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Några av de hårdaste striderna i Ukraina rasar fortsatt vid Pokrovsk i öster, enligt den ukrainska militären. Ryssarna, som den senaste tiden pressats tillbaka något vid staden, försöker numera avancera längre söder om orten.

Hårda strider pågår även vid städerna Toretsk och Tjasiv Jar, på sydfronten i närheten av Orichiv och i nordöst vid Kupjansk.

Ryssarna tar dagligen marginella steg framåt i Ukraina, men det går långsamt. Deras erövringstakt har minskat markant sedan i höstas. I november tog de 730 kvadratkilometer mark, i december 394, i januari 325, i februari 192 och hittills i mars 130, enligt den ukrainska analysgruppen Deepstatemap.