Senaste nytt om kriget i Ukraina
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Kriget i Ukraina
Överblick
Studie: Många i Ukraina oroliga för orättvis fred
55 procent av ukrainarna tror att Ukraina kan räkna med en helt eller ganska orättvis fred med anledning av Donald Trump, visar en undersökning gjord av KIIS.
Samtidigt anser endast 19 procent att det är bra för Ukraina att Trump är USA:s president. 21 procent svarade i december att Trump som president vore dåligt för Ukraina - i dag är samma antal 73 procent.
1 326 personer intervjuades av Kiev International Institute of Sociology över telefon mellan den 12 och 22 mars.
Källor: Waltz diskuterade Ukraina i Signalchattar
Mike Waltz, som la till en journalist i en Signaltråd om USA:s då nära förestående attack mot Jemen, har upprättat flera sådana chattar, uppger källor för WSJ.
Några av dessa ska ha handlat om fredsprocessen mellan Ukraina och Ryssland, enligt dem. Huruvida hemligstämplade uppgifter förekommit där vill inte källorna svara på. Det framgår inte heller om obehöriga deltagit i samtalen.
Den krypterade chattappen Signal har blivit föremål för debatt. USA:s försvarsdepartement har tidigare sagt att det inte är lämpligt att dela myndighetsinformation i sådana för allmänheten tillgängliga appar, och experter har lyft fram flera risker med att göra så.
Ovanliga beskedet - inga ryska drönarattacker i natt
Under natten avfyrade Ryssland endast två robotar mot Ukraina, enligt det ukrainska flygvapnet.
Ryssarna använde inga drönare, en ovanlig paus i de massiva dagliga drönarangreppen mot Ukraina.
Ryssland, som sedan invasionen främst med drönare dagligen utfört luftangrepp mot Ukrainas städer, byar och infrastruktur har sedan årsskiftet trappat upp sina luftangrepp.
Ryssarna har inte sällan avfyrat mellan 100 och 200 drönare nattetid. Ukrainas luftvärn är svårt ansträngt men ska ha lyckats skjutna ned en stor andel, men långtifrån alla. I mars sköts 2 300 drönare ned, enligt flygvapnet.
Ukrainska toppar förnekar planer på val i närtid
Flera personer i Volodymyr Zelenskyjs kansli och i den ukrainska regeringen förnekar att presidenten gett order om att organisera ett val till sommaren, skriver BBC och Suspilne.
Detta efter uppgifter om detta i The Economist på måndagen.
"Det har inte hållits något möte och det har inte gått ut några sådana instruktioner", säger en till BBC och understryker att uppgifterna är helt felaktiga.
Ukraina har flera gånger sagt att val kommer att hållas när väl kriget är över och undantagstillståndet har hävts. Att hålla val innan dess, med miljoner ukrainare på flykt och stora delar av landet under rysk ockupation, har beskrivits som närmast omöjligt.
Vita huset: Trump avvisar Putins ord om Ukraina
Vladimir Putin, som upprepade gånger försökt måla ut den ukrainska regeringen som illegitim, föreslog i veckan att styret av landet temporärt bör falla under FN:s kontroll.
Det fick Donald Trump, som själv tidigare kallat Volodymyr Zelenskyj en "diktator", att reagera. Han sa att han var "arg" och "förbannad" över Putins ord och att hårda sanktioner kommer införas gentemot Ryssland om han anser att ryssarna sinkar fredsprocessen.
Vid en pressträff på måndagen upprepade Vita huset budskapet.
"Det var inte uppskattat av Trump. Ukraina är en demokrati, och dess styre bestäms av konstitutionen och det ukrainska folket", säger talespersonen Tammy Bruce.
Kina: Fredsavtal i Ukraina måste vara rättvist
Ett fredsavtal för att få slut på kriget i Ukraina måste vara rättvist, bindande och acceptabelt för alla parter. Det sade Kinas utrikesminister Wang Yi i en intervju med den ryska nyhetsbyrån RIA på tisdagen:
"Vi förespråkar att krisens orsaker löses genom dialog och förhandlingar, för att slutligen nå ett rättvist, långsiktigt och bindande fredsavtal som är acceptabelt för alla parter. Detta skulle möjliggöra verklig och varaktig fred och stabilitet i Eurasien och världen".
Putin vill kalla in 160 000 soldater till värnplikt
Rysslands president Vladimir Putin har beslutat att 160 000 soldater ska kallas in till värnplikt fram till den 15 juli, rapporterar AFP.
Ryska försvarsdepartementet uppger att beslutet inte är kopplat till kriget i Ukraina. Samtidigt har Kiev sagt att man regelbundet tagit ryssar som är värnpliktiga till fånga.
Förra året beordrades 150 000 soldater till värnplikt i Ryssland. 2022, samma år som den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes, låg siffran på 134 500, enligt statliga medier.
Andreas Norlén på besök i Ukraina
Den svenska riksdagens talman Andreas Norlén är på besök i Kiev, visar ett inlägg från det ukrainska parlamentets talman Ruslan Stefanchuk på Facebook.
Även talmän och vice talmän från Belgien, Storbritannien, Danmark, Estland, Island, Spanien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Norge, Polen, Portugal, Slovenien, Finland, Kroatien och Tjeckien är på plats.
"Detta besök är en stark symbol för stöd, solidaritet och tillit. Jag är tacksam mot mina kollegor för deras vilja att stå vid Ukraina", skriver Stefanchuk.
Besöket sammanfaller med årsdagen för befrielsen av Butja 2022, där en massaker på civila utfördes av ryska soldater.
Militären: Underjordiska ryska anfall i Toretsk
Striderna vid Toretsk pågått sedan i somras och stora delar av staden kontrolleras i dagsläget av ryssarna. Ukrainarna håller dock fortfarande stånd i dess utkanter och ska även ha utfört mindre motstötar där.
Enligt en talesperson för den ukrainska militären har ryssarna svårt att avancera via stadens gator. De försöker därför kringgå ukrainarnas linjer via underjordiska ledningar, uppger han.
- Eftersom detta är en prioriterad sektor så gör ryssarna allt de kan för att ta sig förbi, säger talespersonen enligt Kyiv Independent.
Underjordiska angrepp ska ha utförts av ryssarna tidigare, bland annat vid Avdijivka och Sudzja i Kurskregionen.
Nytt svenskt stödpaket till Ukraina
Regeringen har presenterat det 19:e svenska stödpaketet till Ukraina, det största hittills värt cirka 16 miljarder kronor.
9,2 miljarder går till upphandlingen av vapen. Det kan bland annat röra sig om ammunition och luftvärn, men exakt vad som kommer köpas in är ännu inte bestämt.
5 miljarder går till flera fonder och koalitioner som köper materiel till Ukraina.
Materiel värt 500 miljoner kommer även att skickas från Försvarsmakten. Det rör sig bland annat om kulsprutor, finkalibrig ammunition, övningsvapen och sjuktransportbilar.
- Ryssland har initiativet i kriget och vi måste stötta Ukraina för att bryta den trenden, säger försvarsminister Pål Jonson (M).