Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska marktrupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska marktrupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Enligt statliga ukrainska olje- och gasföretaget Naftogaz attackerades dess anläggningar av Ryssland i morse. Det skriver Reuters.
Dock ska arbetet på plats kunna fortgå enligt företaget.
– Våra anställda hanterar skadorna, skriver Naftogaz på sin Telegram-kanal.
Vladimir Putin säger att man avfyrat 90 robotar och 100 drönare mot Ukraina. Och att detta ska ses som ett svar på användandet av bland annat Atacms-robotar mot Ryssland.
Enligt honom ska endast militära mål "och dess stödfunktioner" träffats. Men hur attacken samtidigt kan ha lett till att över en miljon ukrainare nu är utan ström kommenterar han inte.
Ryssland har sedan invasionen systematiskt attackerat landets infrastruktur, särskilt på vintern då påverkan på civila blir som störst, alltså långt innan Ukraina fick lov att avfyra Atacms mot landet.
Putin säger även att man "väljer mål" som kan komma att inkludera "beslutsfattande organ i Kiev".
Under torsdagmorgonen kastade tre personer färg på fasaden och sprejmålade glasrutor. Rysk polis ingrep snabbt och förde bort gärningsmännen. Motivet för vandaliseringen är oklart, men nyhetssajten Lenta.ru skriver att det enligt preliminära uppgifter var en protest mot att Sverige ska skicka mer vapen till Ukraina. SVT har sökt Utrikesdepartementet för en kommentar.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger på Telegram att Ryssland använde sig av klusterbomber i morgonens omfattande attack mot civil infrastruktur.
Klusterbomber är en kontroversiell vapentyp som historiskt lett till stora mängder oexploderad ammunition som senare skadat civila. I grunden handlar det om en bomb bestående av ett stort antal mindre bomber som sprids över ett område.
112 av världens länder har förbjudit sådan ammunition, men varken Ryssland eller Ukraina tillhör dem.
Strömmen har försvunnit för över en miljon personer efter nattens omfattande ryska luftangrepp mot Ukraina. Problemen väntas inte vara helt lösa förrän framåt kvällen.
Enligt TT uppger det regionala försvaret i Lviv att 523 000 abonnenter är strömlösa området. Samt att 280 000 saknar el i länet Rivne och 215 000 i Volyn.
Attacken har beskrivits som massiv av ukrainska myndigheter och arbetet för att återställa elförsörjningen pågår fortfarande.
Ukraina angrips dagligen av ryska drönare, robotar och flygbomber som ofta riktats mot kritisk infrastruktur. Ryssarna har haft som strategi att skada landets energiförsörjning inför vintern.
I krigets Ukraina pågår motståndet på flera fronter – inte bara i skyttegravarna.
En som hittat sitt sätt att kämpa är Aljona Savina. Hon arbetar som reporter för en Youtube-kanal med över en halv miljon prenumeranter, skapad av oberoende journalister, och reser genom landet för att dokumentera vardagslivet vid fronten.
SVT Nyheter följde henne under ett dygn vid krigshärjade områden i södra Ukraina där hon mötte både civila och soldater. På frågan varför hon tar risken att åka till så farliga områden, svarar hon med en motfråga:
– Vem ska annars göra det?
Ukrainas elnät kom under omfattande ryska attacker under den tidiga morgonen, uppger ukrainska myndigheter.
"Återigen är energin under massiv attack. Attacker på energianläggningar förekommer i hela Ukraina", skrev den energiministern i morse.
Flera grupper av olika typer av ryska robotar har upptäckts i landets luftrum, enligt Ukrainas flygvapen, som utlyst ett flyglarm i samtliga regioner.
Viktig infrastruktur ska ha träffats i Lviv och explosioner har hörts både i centrala Ukraina samt i nordväst. Flera explosioner rapporteras även från storstaden Charkiv i nordost.
Hör SVT:s Ukrainakorrespondent Elin Jönsson om angreppet ovan.
(SVT/TT)
Biden-administrationen riskerar att inte hinna använda de 6,5 miljarder dollar som redan är godkända för vapenleveranser till Ukraina innan maktskiftet, skriver The Wall Street Journal.
Pengarna kommer från en så kallad "drawdown authority", som ger Pentagon rätt att överföra vapen från sina egna lager till Ukraina utan nya kongressbeslut. För att hinna använda hela beloppet krävs leveranser på över 110 miljoner dollar per dag, vilket bedöms som osannolikt.
Vad Donald Trump väljer att göra med de kvarvarande medlen kan påverka kriget och fredsförhandlingar. Trump har tidigare sagt att han vill avsluta konflikten, vilket väcker oro för att stödet till Ukraina kan minska.
USA:s regering förbereder ytterligare ett omfattande militärt stödpaket till Ukraina, med ett värde av 725 miljoner dollar, motsvarande cirka 7,9 miljarder kronor. Det uppger två amerikanska myndighetskällor till Reuters.
Paketet förväntas inkludera en rad olika vapen och utrustning som redan finns i USA:s militära lager. Bland de planerade leveranserna finns pansarvärnsvapen, landminor, drönare, bärbara luftvärnsrobotar samt ammunition till raketartillerisystemet Himars. Enligt en av källorna kan dock både innehåll och storlek på stödpaketet komma att justeras.
Det rapporteras även att USA:s kongress kan informeras om paketet redan på måndag.
USA uppges uppmana Ukraina till att sänka mobiliseringsåldern till 18 år för att få till en snabb militär förstärkning vid fronten, uppger en källa inom Joe Bidens regering till Reuters.
Uppmaningen ska ha framförts i informella samtal mellan USA och Ukraina.
Mobiliseringsordern i Ukraina är i dag 25 år och har tidigare sänkts från 27 års ålder.