- Alla länder har gått med på en bindande regelbok för Parisavtalet, hur de ska mäta sina utsläpp och bokföra dem. På så vis kan man jämföra alla länders statistik.
- Det ska finnas full insyn, transparens, i hur länderna bokför sina utsläpp. Detta för att alla ska kunna lita på varandra.
- Fattiga och sårbara länder får mer flexibla regler och inte samma krav på omfattande redovisning. De kan också få hjälp av rika länder att utveckla sina mätmetoder.
- Fattiga länder ska få 100 miljarder dollar årligen i klimatfinansiering från 2020 så att de kan minska sina utsläpp och anpassa sig till pågående klimatförändringar. Rika länder gick de fattiga till mötes och lovade bättre långsiktighet , så att de sårbara länderna bättre kan räkna med finansiellt stöd i många år framöver.
- De rika länderna vill däremot inte gå med på fattiga länders krav om ” loss and damage”, det vill säga att fattiga länder ska få ekonomisk kompensation för skador som redan inträffat på grund av klimatförändringar. Frågan sköts till nästa klimattoppmöte i Chile 2019.
- Avtalet om ett globalt system med handel med utsläppsrätter stupade på upploppet och har också skjutits fram till nästa klimattoppmöte 2019. Brasilien ville försvaga reglerna, som handlar om hur rika länder kan betala för att minska utsläppen i fattiga länder, vilket för rika länder är en billigare form av koldioxidminskning. Men det krävs regler för att undvika dubbel bokföring.
- Polens inspel om ”Just Transformation”, det vill säga en rättvis energiomställning där social och ekonomisk hänsyn ska tas till kostnaderna för kolberoende länder att ställa om sin energisektor, blev tillbakavisat och är bara ” noterat” i slutavtalet.
- Den gamla stridsfrågan om att skarpt dela in länder i två kategorier; utvecklingsländer, som därmed har rätt till finansiellt stöd och svagare krav och utvecklade länder, med större skyldighet att minska utsläppen och dessutom betala mer till fattiga länder, har suddats ut något. Alla länder måste bidra till att få ner utsläppen, men utifrån förmåga. Detta löste en del spänningar mellan Kina och USA.
- Det blev inga skarpa uttalanden om att alla länder, i ljuset av de senaste vetenskapsrapporterna, måste skynda sig att skärpa sina utsläppsminskningar. Frågan om nya åtaganden sköts till det klimattoppmöte som ska hållas i FN i New York i september.
- Alla skrivningar i det 150-sidiga dokumentet från Katowice är frivilliga. Det finns inga sanktioner att ta till om något land skulle strunta i att leva upp till regelboken eller Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 2 grader med sikte på max 1,5 grad.
Här är de viktigaste sakerna länderna kom överens om under klimatmötet i Katowice
I går avslutades det internationella klimatmötet i Katowice, Polen. Här listar SVT Nyheters utrikeskommentator Erika Bjerström de viktigaste punkterna som länderna kom fram till.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.