Karta över Östersjön som visar rutt för fartyget V Ruby mellan Sverige och Danmark, med en blå linje som markerar den föreslagna vägen och en röd punkt som indikerar en destination i Danmark. Området är omgivet av grannländer som Norge, Finland, Estland, Lettland och Tyskland.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se SVT:s grafikkarta som visar fartyget MV Rubys rutt hittills fram till fredag kväll (blå stäcka) och den tilltänkta återstoden av rutten (röd sträcka). Foto: SVT Grafik

Trasiga fartyget Ruby ligger stilla – nya besked väntas nästa vecka

Uppdaterad
Publicerad

Det trasiga fartyget MV Ruby, lastat med tiotusentals ton ammoniumnitrat, har legat still mellan Danmark och Norge sedan i fredags på rederiets begäran.

Nu uppger danska sjöfartsmyndigheten för SVT att nya besked om fartygets färdväg väntas i början av nästa vecka.

I början av september gick MV Ruby på grund i samband med att det lastats i en rysk hamn på Kolahalvön. Fartyget fick skador på propellrar och roder och sökte nödhamn i norska Tromsö.

När fartyget ankrade i Tromsö upprättade norska myndigheter en skyddszon om 500 meter på grund av lasten på 20 000 ton ammoniumnitrat.

Skeppet bedömdes behöva reparation, men kunde samtidigt bogseras av en bogseringsbåt som åkt från Rotterdam.

Ligger stilla söder om Norge

Enligt danska sjöfartsmyndigheten har fartygets rederi bett skeppet att ligga still söder om Norge under tiden man undersöker möjligheterna att lossa lasten i den litauiska hamn dit den var på väg. Därav har den legat still sedan i fredags.

I början av nästa vecka väntas besked om fartygets färdväg, skriver den danska myndigheten. För att få bogseras genom danskt vatten kräver myndigheten dock en extra bogseringsbåt och lots.

Det är först vid genomfart av danskt vatten som skeppet blir intressant för svenska myndigheter då den i det fallet kommer köra genom svensk ekonomisk zon.

Den ”explosiva” lasten

Fartygets last har hamnat i fokus både för media och myndigheter.

Dagens Nyheter rapporterar att den svenska polisen bedömer sprängkraften att vara samma som Hiroshima/Nagasaki och att det finns risk för en tsunamieffekt vid explosion.

Att det skulles inträffa en explosion bedömer polisen dock vara osannolik. Ammoniumnitrat är inte explosivt i sig, utan används för konstgödsling och måste blandas med organiskt material för att det ska sprängas.

”Helt normal last”

Mattias Lindholm på svenska kustbevakningen säger till SVT att det finns många transporter av ammoniumnitrat på svenska hav och vägar samt att man inte behöver vara orolig för en olycka.

– Det tycker jag inte man behöver vara, det låter onödigt, säger han.

Inte heller i Norge tycker myndigheterna att det finns anledning till oro.

– Jag har reagerat väldigt mycket på en del av uppslagen i media att det här är en flytande bomb – det är så långt ifrån sanningen man kan komma, säger Dag Inge Aarhus, kommunikationschef på norska sjöfartsmyndigheten och fortsätter:

– Skeppet utgör just nu ingen större risk än när det är under normal drift. Skeppet är godkänt och det är helt normalt last att frakta med lastskepp.

Till vänster, fartyget MV Ruby, till höger Mattias Lindholm, presstalesperson på Kustbevakningen.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Svenska Kustbevakningen är inte oroliga över fartygets last. Foto: NRK
Lastfartyget MV Ruby. Foto: Stian Saur/Nordlys/TT

Ammoniumnitrat

Ammoniumnitrat framställs ur ammoniak och salpetersyra. Det är inget sprängämne i sig självt men kan, under vissa omständigheter, bringas till explosion. Om det blandas med olja och aluminiumpulver får man däremot ett sprängämne.

Ammoniumnitrat används för konstgödning, men har även använts för att tillverka bomber vid en rad dåd världen över – bland annat i Oklahoma 1995 och i Bali 2002.

Den norske massmördaren Anders Bering Breivik använde ämnet till den bomb som detonerade utanför regeringskvarteren i Oslo 2011, och det användes även vid självmordsbombdådet i Stockholm 2010.

År 2020 dödades över 200 personer och flera tusen skadades i en jätteexplosion i Beiruts hamn. Den orsakades av 2 750 ton ammoniumnitrat, som förvarats i hamnen i över sex år utan tillräckliga säkerhetsåtgärder.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.