Vänsteralliansen NFP blir största parti i det franska parlamentsvalet, enligt siffror från inrikesdepartementet.

Macrons allians Tillsammans blir näst störst och Nationell samling tredje störst, enligt det preliminära valresulatet.

Läs mer här.

Emmanuel Macron kommer att sitta kvar som landets president mandatperioden ut oavsett hur det går i parlamentsvalet.

Nästa presidentval i landet kommer hållas i maj 2027.

Det är presidenten som utser premiärminister enligt den franska konstitutionen. Men president Macrons val måste spegla sammansättningen i den nya nationalförsamlingen.

Eftersom att ingen absolut majoritet verkar bli aktuell måste Emmanuel Macron måste sondera terrängen hos andra kandidater.

Bland de andra möjliga resultaten finns ett scenario där sittande premiärminister Gabriel Attal (från Macrons allians Tillsammans) håller ihop en regering utan någon tydlig majoritet – eller att en möjlig kandidat från vänsteralliansen NFP träder fram.

Något som Melenchon har sagt att man kommer att kräva.

När inget politiskt parti har får absolut majoritet blir det politiska förfarandet genast mer komplicerat.

Om vänsteralliansen NFP vinner flest platser, men utan en absolut majoritet, innebär det att regeringen hela tiden måste förhålla sig till en Nationalförsamling som när som helst kan störta regeringen – genom en misstroendeförklaring.

Det finns ingen formell tidplan för president Macron att be den nuvarande regeringen att avgå eller att utse en ny. Däremot kan inte presidenten helt bortse från den nya politiska situationen som valet innebär.

Men en regering som blivit utröstad i Nationalförsamlingen kan falla offer för en misstroendeförklaring.

Den kan i så fall tidigast läggas fram under den nya församlingens första möte. Enligt den franska konstitutionen ska detta ske den andra torsdagen efter valet – vilket i detta fall är den 18 juli.

När det saknas absolut majoritet finns det en faktisk risk för ett institutionellt dödläge. Det finns ingen formell tidplan för regeringsbildning, men ingen lag eller förordning kan antas så länge som det inte finns en regering.

De senaste dagarna har franska politiker lagt fram ett antal förslag för att råda bot på den situationen – om den uppstår.

1. Bildandet av en ”nationell enhetsregering”, stödd av en koalition som förenar flera politiska läger.
2. Utnämningen av ”teknisk” regering, bestående av ministrar utan särskild partitillhörighet.
3. Bildandet av en minoritetsregering som måste söka kompromisser i bildandet av nya lagar från fall till fall.

Enligt uppgift ska den franske presidenten ha övervägt att utlysa nyval i månader, men har stoppats av de franska förberedelserna för OS i Paris.

Men efter resultatet i EU-valet, där högernationalistiska Nationell samling tog hem 31,4 procent av rösterna och det egna partiet Renässans endast 14,6 procent, utlystes nyval ändå.

Sannolikt ville Macron bryta dödläget som uppstått i den franska nationalförsamlingen sedan han misslyckats med att få en absolut majoritet i det senaste valet 2022. Det har gjort det svårt att få igenom lagar och reformer i landet.

Enligt artikel 12 i den franska konstitutionen får inte Nationalförsamlingen upplösas på nytt inom ett år från detta val.

Den nybildade Nationalförsamlingen måste därför fortsätta i sin nuvarande form minst fram till sommaren 2025.

Franska ledamöter väljs inte genom proportionell representation, utan i stället genom en majoritetsval i två omgångar över 577 valkretsar.

Så funkar omgångarna:

1. I den första omgången elimineras alla kandidater som inte fått mer än 12,5 procent av de inskrivna rösterna. Får en kandidat redan här över 50 procent av rösterna så vinner den valkretsens mandat.
2. Den andra omgången består av en serie dueller mellan två, tre eller fyra kandidater. Den kandidat som får flest röster vinner valkretsens mandat.