De amerikanska astronauterna ombord på den första flygningen till månen hette Frank Borman, Jim Lovell och Bill Anders, och det var Bill Anders som tog den ikoniska färgbilden.
På NASA-inspelningar som blivit offentliga kan man höra astronauterna dra efter andan när de ser jorduppgången, och hur Anders närmast fönstergluggen ber de andra att snabbt ta fram en rulle färgfilm.
Symbolisk bild
– Det fanns inte i vår flygplan att vi skulle ta bilder på jorden, men när vi såg jorden gå upp över månens horisont förstod vi att vi måste, berättade Anders för SVT vid ett Stockholmsbesök 2015.
Bilden blev mycket symboltyngd. 1968 var ett år med krig och oro på många ställen, till exempel Vietnam och Tjeckoslovakien. Men året avslutades med ett fotografi som både visade teknikoptimism och samtidigt fick människans hem i universum att framstå som lite ensamt och bräckligt.
Välsedd månfärd
Den första människan i rymden var ryssen Jurij Gagarin 1961. Hans lyckade varv runt jorden satte fart på rymdkapplöpningen mellan Sovjetunionen och USA. President Kennedy lovade att USA under 1960-talet skulle klara att landsätta en människa på månen och få hem honom oskadd också. Ända fram till julen 1968 höll sig rymdfararna på hemmaplan, en bana runt jorden. Apollo 8 ändrade på den saken.
Borman, Lovell och Anders sände också tv från bana runt månen, en tv-sändning som blev den dittills mest sedda. Uppskattningsvis var fjärde människa på jorden såg de gryniga svartvita bilderna. Astronauternas julhälsning till jorden innehöll bland annat läsning ur Bibelns skapelseberättelse.
Apollo-programmet 1960-72
USA:s program för att landsätta människor på månen och få hem dem säkert igen fick namnet Apollo.
Apollo 1, januari 1967: katastrof när rymdkapselns inredning började brinna och astronauterna Grissom, White och Chaffee omkom.
Inga flygningar numrerade 2 och 3 fanns.
Apollo 4, november 1967: obemannat försök med lyftraketen Saturn V.
Apollo 5, januari 1968: obemannat försök med månlandaren.
Apollo 6, april 1968: obemannat försök som visade på några motorproblem.
Apollo 7, oktober 1968: bemannad flygning, första tv-sändningen live från omloppsbana runt jorden.
Apollo 8, december 1968: bemannad flygning (Borman, Lovell, Anders) bort från jordens närhet och 10 varv runt månen.
Apollo 9, mars 1969: bemannad flygning med test av månlandaren i omloppsbana runt jorden.
Apollo 10, maj 1969: bemannad flygning till och runt månen, med test av all teknik. Månlandaren sänktes till 15 km över månytan innan man flög tillbaka hem.
Apollo 11, juli 1969: första människorna (Armstrong och Aldrin) gick på månytan.
Apollo 12, november 1969: andra lyckade månlandningen.
Apollo 13, april 1970: nära katastrof efter explosion i syretank ombord; besättningen (inklusive Jim Lovell från Apollo 8) kunde återvända till jorden oskadd.
Apollo 14, januari-februari 1971: tredje lyckade månlandningen.
Apollo 15, juli-augusti 1971: fjärde lyckade månlandningen medförde den första månbilen.
Apollo 16, april 1972: femte lyckade månlandningen.
Apollo 17, december 1972: sjätte lyckade månlandningen. I besättningen fanns denna gång en utbildad geolog, Harrison Schmitt. Gene Cernan blev den hittills sista människan på månen.
Ytterligare tre planerade månfärder, Apollo 18-20, ställdes in av budgetskäl. Totalkostnaden efter alla tester och månlandningar blev drygt 25 miljarder dollar i 1973 års valuta.