Varje år drabbas omkring 7 000 svenskar av en infektion orsakad av bakterien Clostridium difficile, som kan ge diarréer och feber. Oftast drabbar det äldre och multisjuka som ätit antibiotika under en längre tid.
Många människor har bakterien i tarmarna, men de andra goda bakterierna som också finns där håller den i schack. Men om man under en längre tid äter antibiotika kan de goda bakterierna i värsta fall slås ut, vilket kan medföra att Clostridium difficile tar över.
– Om man måste ha antibiotika ska man få ett så smalt antibiotikum som möjligt så att det inte påverkar så stor del av tarmfloran. Det kanske inte alla läkare tänker på idag, säger Torbjörn Norén, överläkare vid infektionskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Bota med avföring
Som första behandlingsmetod för att få bukt med infektionen får man en annan typ av antibiotika som riktar sig mot den här bakterien. Det brukar i de flesta fall fungera, men när det inte gör det har så kallade avföringstransplantationer bra effekt.
– Man kan säga att man lagar en rubbad tarmflora, genom att tillföra friska bakterier från en annan person, säger Lena Serrander, infektionsläkare och klinisk mikrobiolog vid Universitetssjukhuset i Linköping.
En avföringstransplantation innebär att man för in frisk avföring i en sjuk tarm. I nuläget görs de flesta avföringstransplantationerna med hjälp av en slang som förs upp i tjocktarmen.
Kapslar på gång
Men på Universitetssjukhuset i Linköping har man sedan förra året haft materialet och kunskapen för att kunna tillverka kapslar med avföring som patienten ska svälja. Men arbetet går långsamt.
– Arbetet med kapslarna går lite trögt. Vi har ju allt vi behöver så jag trodde att vi skulle ha börjat redan nu, men det gäller att få loss personal och tid, säger Lena Serrander.
Behagligare behandlingsform
I USA har man redan börjat använda sig av kapslar som komplement till traditionella avföringstransplantationer. När de svenska kapslarna väl blir klara skulle det medföra en behagligare behandlingsprocess för patienten och även effektivisera sjukvården, enligt Lena Serrander.
– Rent effektmässigt är kapseln lite sämre än traditionella metoder. Men patienten behöver då bara gå till mottagningen, ta sina kapslar och gå hem igen. Istället för att behöva stanna kvar på sjukhuset. Så sjukvårdsresursmässigt är det positivt och det medför en behagligare process för patienten, det är inte jättekul att få en slang i rumpan, säger hon.
Mycket forskning pågår inom området och förhoppningen är att man i framtiden ska kunna behandla andra mag- och tarmsjukdomar med de smidigare kapslarna. I nuläget finns dock ingen stark evidens för att behandlingen skulle lämpa sig vid andra åkommor än just Clostridium difficile-infektioner.
Vill du veta mer om avföringskapslarna och alla de tusentals miljarder mikroorganismer som lever inuti oss? Se då Vetenskapens värld ”Vilka lever inuti oss?” måndagen den 24 september klockan 20.00 i SVT2 eller på SVT Play.
