Årets Nobelpris i kemi går till amerikanskan Frances H. Arnold, amerikanen George P. Smith och britten Sir Gregory P. Winter.
Forskarnas upptäckter har bidragit till en grönare kemisk industri, produktion av nya material och miljövänligare biodrivmedel samt att sjukdomar hindrats och liv räddats.
– Det är helt genialt att de använt naturens egen kraft, evolutionen. Med deras verktyg kan man i labbet påskynda evolutionen. Det som naturligt tar miljoner år går istället på bara några dagar, säger Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers tekniska högskola.
”Otroligt inspirerande arbetsledare”
Halva priset tilldelas Frances Arnold för riktad evolution av enzymer. Hennes upptäckter har kunnat användas i tillverkning av allt från biodrivmedel till läkemedel.
Den svenske forskaren Tamás Görbe, vid Kungliga Tekniska högskolan, jobbade med den nyblivna Nobelpristagaren i samband med sin doktorsavhandling.
– Hon är en otroligt inspirerande arbetsledare med en underbar personlighet. Jag hade fantastiskt roligt på hennes labb och är väldigt tacksam över att ha haft turen att få jobba med henne, säger Tamás Görbe.
– Det är fascinerande kemi som pågår i hennes labb även nu. De skapar kolkiselbindningar, levande organismer och enzymer som inte finns i naturen. Det är som från en Star Trek-film, fortsätter han.
Frances Arnold blir den femte kvinnan som får Nobelpriset i kemi sedan Marie Curie fick kemipriset 1911.
Bidragit till nya läkemedel
Den andra halvan av priset går gemensamt till George Smith och Gregory Winter för att ha utvecklat antikroppar med den metod som kallas fagdisplay.
– George Smith jobbade egentligen med någonting helt annat, att kartlägga DNA-bitar, men upptäckte på vägen ett väldigt bra sätt att genomföra riktad evolution, säger Mathias Uhlén professor i bioteknologi.
Det visade sig sedan att den här kunskapen skulle leda till flertalet biologiska läkemedel, som är riktade och ofta har färre biverkningar.
– Gregory Winter visade hur det kunde användas för att ta fram antikroppar och läkemedel. Den antikropp han tog fram först blev det första biologiska läkemedlet och startade en våg av nya, säger Mathias Uhlén.
Fagdisplay innebär att virus som infekterar bakterier kan användas för att utveckla nya proteiner. Upptäckterna har kunnat användas till nya läkemedel mot autoimmuna sjukdomar och cancer.
De tre pristagarna
Frances H. Arnold är född 1956 i Pittsburg, USA, och doktorerade 1985 vid University of California i Berkley. Hon är numera verksam vid California institute of Technology i Pasadena.
George P. Smith är född 1941 i Norwalk, USA, och doktorerade 1970 vid Harvard University, USA. Han är professor emeritus vid University of Missouri.
Sir Gregory P. Winter är född 1951 i Leicester, Storbritannien, och doktorerade 1976 vid University of Cambridge. Han är verksam vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge.
Källa: TT