– För de som äter ris några gånger i veckan är det här inget problem. Det vi oroar oss för är den långsiktiga effekten för människor som får i sig höga halter varje dag, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog och riskhanterare på Livsmedelsverket.

Ris är en basföda i många länder, hur ser man på den här risken i andra länder?

– I flera länder i Europa som Danmark, Tyskland och Storbritannien finns liknande råd. Det är många länder som undersöker detta just nu. Men vi och de här länderna ligger långt fram, bland annat eftersom vi har de analysmetoder som krävs.

– Även i länder där man äter mycket ris har man undersökt förekomsten av arsenik. Kina har gränsvärden kring arsenik i ris sedan flera år och även Iran har undersökt detta.

”Fastna inte för en sort”

Ris är ett både billigt och näringsrikt livsmedel, finns det något problem om människor väljer bort det efter ett sådant här larm?

– Absolut. Ris kan ingå i en varierad kost. Det vill vi. Och det bästa sättet att skydda sig är att äta varierat – att inte fastna för en livsmedelssort eller ett specifikt märke.

EU:s gränsvärde inte nog

Emma Halldin Ankarberg menar att de nya råden är en kortsiktig lösning och att Livsmedelsverket nu jobbar med företag både nationellt och andra myndigheter internationellt för att sänka halter och gränsvärden.

EU:s nya gränsvärde för arsenik börjar gälla i januari 2016. Enligt er är de för höga.

– Ja, vi har ju inga egna gränsvärden i Sverige, utan det är framtagna gemensamt inom EU. När man sätter gränsvärden kring ämnen vi omöjligen kan bli av med så handlar det först och främst om att få bort produkterna som innehåller de högsta halterna och med tiden pressa ned gränsvärdet.

Ni går rätt långt i era nya råd kring ris och risprodukter. Om de framställs som så farliga, varför plockas de inte bara bort från hyllorna?

– Det är inte lösningen på problemet. Det är en långvarig exponering under många år som ökar risken. Vi ska egentligen inte behöva ge råd om ett baslivsmedel. Det är inte bara riset utan att man äter för ensidigt som också kan vara en del av problemet.

Dricksvatten stort problem

Emma Halldin Ankarberg säger att i studier där man sett hälsoeffekter på grund av arsenikexponering har det varit i länder där man äter mycket ris, men där det också finns höga halter arsenik i dricksvattnet.

Bangladesh är ett sådant exempel. 

– Vi vet helt enkelt inte vad som orsakat sjukdomarna. Riset eller dricksvattnet. Men antagligen är det en kombination.

Ingen av 102 testade produkterna var över gränsvärdet, varför är då detta ett problem?

– De intagsberäkningar vi har gjort i den här undersökningen visar att flera av de undersökta produkterna har halter som gör att man inte kan äta så mycket av dem utan att man får i sig halter av oorganisk arsenik som faktiskt skulle kunna öka risken för hälsan på lång sikt. Det tycker vi är bekymmersamt och anser att gränsvärdena behöver bli strängare.