Marken runt vulkanen Askja har stigit med 80 centimeter de senaste tre åren. Det här tyder på aktivitet under ytan, och förklaringen tror forskare vara de 44 miljoner kubikmeter magma som flödar tre kilometer under marken. Om vulkanen får ett större utbrott kan konsekvenserna bli allvarliga för både lokalbefolkningen och de turister som varje år lockas till det dramatiska landskapet.
En annan oro är oförutsägbara ångexplosioner som kan inträffa när vatten kommer i kontakt med het magma under marken. Det var en sådan explosion som 1875 skapade den 300 meter breda Viti-kratern i Askja, som forskningsledaren Michele Parks och hennes kollegor vid Isländska Meteorologiska Institutet (IMO) nu undersöker i projektet ISVOLCT.
– Vi ser en ökning av magmaproduktionen och trenden verkar accelerera i takt med att glaciärerna krymper, säger hon.
Minskar trycket på jordskorpan
När isen smälter minskar trycket på vulkanen, vilket underlättar för manteln att smälta och bilda mer magma. Det minskade trycket gör det också lättare för magman att röra sig uppåt. När magma stiger frigörs gaser som svavelsyra och koldioxid. Och det är dessa förändringar som forskarlaget vill övervaka.
– Vi mäter temperaturen och surhetsgraden i Viti-kraterns sjö för att hålla koll på vulkanens aktivitet. En förändring i dessa värden kan tyda på att mer gaser trycks upp från underjorden, vilket kan vara ett tecken på att vulkanen närmar sig ett utbrott, säger Michele Parks.
Doften av svavel, en ökad temperatur och markförändringar är alla tecken på att vulkanen är på väg att vakna.
Vill skydda människor
Vulkanen Nevado del Ruiz i Colombia är känd för ett av världens dödligaste utbrott 1985. Vid utbrottet smälte isen på vulkanens topp, vilket orsakade stora lerfloder som ledde till att omkring 23 000 människor omkom.
– Lerfloden begravde en hel stad utan förvaring, det gick på några timmar, säger Steffi Burchardt.
För fyra år sedan publicerade vulkanologer den första globala databasen över vulkaner som ligger under eller nära is och visade att 160 miljoner människor lever nära en sådan vulkan. Det isländska projektet kan därför ge insikter som är viktiga globalt.
Vulkaner och glaciärer på Island
Island har 34 aktiva vulkaner och glaciärer som täcker omkring tio procent av landytan, vilket gör det till en av världens främsta platser för att studera sambandet mellan smältande isar och vulkanutbrott.
Även om glaciärerna bara täcker 10 procent landytan påverkar den mer än hälften av landet aktiva vulkaner.
Under de senaste 130 åren har Islands glaciärer förlorat omkring 16 procent av sin volym, varav hälften har försvunnit de senaste tre decennierna. Forskare förutspår att ungefär hälften av den återstående volymen kommer att försvinna innan detta århundrade är slut.
När glaciärerna drog sig tillbaka efter den senaste istiden för omkring tio tusen år sedan ökade utbrottsfrekvensen med upp till 50 gånger jämfört med under istiden.