År 2002 hittades ett antal fotavtryck på Kreta, som påminner om människospår till utseendet. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet, började tillsammans med sitt forskarteam studera fotavtrycken 2011. 

Enligt deras forskning kan det vara de äldsta kända spåren av förmänniskor, homininer, med en marginal på cirka tre miljoner år i jämförelse till de fynd som tidigare hittats i Afrika.

Hur säkert är det att fotavtrycken är gjorda av homininer?  

– Jag skulle säga att det är klockrent, mänskliga fotavtryck är unika. När man tittar på detaljerna kan man se att det inte är fullt utvecklade människospår, men de har otvetydiga mänskliga karaktärsdrag.

Misstros av andra forskare

Det tog sex år för Per Ahlberg och hans team att publicera en artikel om fotspåren på grund av den stora misstron som kretsade kring fotavtrycken från andra forskare.

– Många forskare verkar ha svårt att släppa tidigare perspektiv, säger Per Ahlberg.

Fått hjälp att datera fynden

De senaste åren har Madelaine Böhme, professor i paleontologi, och hennes forskarteam i Tyskland studerat ett käkben som hittades i Grekland 1949 och en kindtand som hittades i Bulgarien 2009. 

För några år sedan publicerade de en artikel där de drar slutsatsen att fynden är runt sju miljoner år gamla. Madelaine Böhme och hennes forskargrupp har hjälpt till att datera de fotavtryck som Per Ahlberg forskat kring.

– Vi har en ungefärlig datering av fotspåren. De är yngre än 8,5 miljoner år, men äldre än 5,6 miljoner år, säger Per Ahlberg.

Forskar vidare

Per Ahlberg och hans grupp arbetar nu för att stärka fotavtryckens evidens.

– Vi vill få fram vilken typ av miljö de har bildats i och en mer detaljerad formmässig analys av fotspåren, säger han.

Vad talar för er forskning? 

– För sådär tio miljoner år sedan var både Europa och Afrika täckta med regnskogar, fulla med människoapor. Savannernas framväxt började i Europa när klimatet blev kallare och därför kan de första homininerna ha levt där.

– Det är etablerat att homininerna separerade från schimpanserna när skogarna blev till savanner. Homininerna anpassade sig och flyttade dit medan schimpanserna stannade kvar i skogen. Sedan spred sig savannerna till Afrika och kanske homininerna med dem.

Gäller inte den moderna människan

Per Ahlberg poängterar dock att det är viktigt att skilja på att deras forskning kretsar kring de tidiga förmänniskornas ursprung, och inte den moderna människan. 

– För ungefär 300 000 år sedan uppkom den moderna människan i Afrika, det är utom tvivel.

Se ”Europas förmänniskor” i veckans Vetenskapens värld i SVT2 den 2 mars 20.00 eller på SVT Play från den 1 mars.