Enligt Skolverket har det målrelaterade betygsystemet tre funktioner: Det ska fungera som ett urvalsinstrument för vidare utbildning, vara informationsgivande för elever och nationell statistik och slutligen även motivera elever till att prestera bättre.
Men alla de skolforskare som SVT pratat med menar att dessa funktioner inte fungerar. I stället slår de ut varandra.
– Sorteringen stressar elever och påverkar motivationen negativt. Hade man skalat ned stressen hade också den informationsgivande biten sett annorlunda ut. Det finns alltså tydliga motsättningar i dessa funktioner, säger Majsa Allelin.
Ska hjälpa fler att lyckas
Enligt Alli Klapp som är bedömningsforskare vid Göteborgs universitet och medverkat i utredningar åt Skolverket, är det de lågpresterande eleverna som drabbas värst eftersom urvalsfunktionen sorterar bort elever inför vidare utbildning, vilket SVT tidigare rapporterat om.
– Forskning visar att högpresterande elever presterar oavsett om de får betyg eller inte. I stället ser vi att det finns en negativ effekt för lågpresterande elever. Det är för dessa elever, som inte har samma förutsättningar, vi behöver ett bra system som inte utsätter dem för misslyckanden, säger Alli Klapp.
Det aktuella betygsystemet bygger på att summera elevens prestation efter en eller två terminer. Forskare menar att skolan i stället bör bedöma elever utifrån en formativ modell som ökar fokuset på kunskap snarare än enskilda betyg.
Spela klippet för att höra vad den formativa bedömningsmodellen går ut på.
Se mer om skolforskning i Det svenska skolexperimentet i Vetenskapens värld på måndag den 22 maj kl 20:00 i SVT2 eller på SVT Play.
Kommande förändringar i betygsystemet
Från och med den första juli införs nya bestämmelser i skollagen om betygssättning i grund- och gymnasieskolan som innebär att lärare måste göra en mer samlad bedömning av elevernas prestationer. Bestämmelserna ska leda till att betygen bättre speglar elevernas kunskaper.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt
Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.
- Vårdguiden, 1177.
- Jourhavande medmänniska, 08-702 16 80. Alla dagar kl 21–06. Chatt söndagar kl 21-24.
- Jourhavande präst – ring 112 och fråga efter jourhavande präst. Chatt sön–tors kl 20–24.
- Självmordslinjen – finns tillgänglig via chatt och telefon 90101 för den som har tankar på att ta sitt liv, eller för den som har frågor om närstående som har tankar på att ta sitt liv. Alla dagar 06-24.
- Föräldralinjen, för den som är orolig för sitt barn, eller ett barn i sin närhet. 020-85 20 00, öppet vardagar klockan 10–15 samt torsdagskvällar 19.00–21.00.
- Äldrelinjen, för den över 60 som mår psykiskt dåligt. Även öppen för anhöriga eller den som känner sig ensam. Vardagar mellan 10.00–15.00, 020-22 22 33.
- Bris För den som är under 18 år går det att ringa till, eller chatta med Bris och prata med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och de har öppet varje dag dygnet runt.
Källa: Mind.se/TT/Bris
