En snurrande propeller eller turbin har hittills varit en avgörande del i nästan alla flygplan, så även fossila bränslen. Men nu har forskare uppfyllt en science fiction-dröm.
– Jag var ett fan av Star Trek och tänkte att tysta, glidande flygplan var framtiden. Så jag började titta på vad inom fysiken som kunde göra sådan flygning möjlig, säger Steven Barrett, professor i flygteknik vid MIT i USA och en av forskarna bakom planet, under en presskonferens.
”Helt nytt”
Om ett plan saknar rörliga delar så måste någonting annat driva planet framåt. I det här fallet drivs planet av ett elektriskt fält. Än så länge har det klarat att flyga en sträcka på 60 meter, på en halv meters höjd.
– Efter att propellern och jetmotorn uppfanns har det inte hänt så mycket. Men nu kommer de här forskarna med någonting helt nytt vilket är jättespännande, säger Anders Forslund, flygmotorforskare vid Chalmers tekniska högskola.
Bränsleeffektivare flygplan
Flygplanet har en vingbredd på fem meter och en vikt på två och ett halvt kilo, vilket är långt i från ett passagerarplan. Men trots storleken och att effektiviteten ännu inte är så hög, är Steven Barrett säker på att tekniken är ett steg närmre bränsleeffektivare större flygplan.
– Först skulle man kunna kombinera den här tekniken med traditionell teknik för att ge bränsleeffektivare flygplan. Men vi vill ju nå fram till ett flygplan som är tyst, utan rörliga delar och utan förbränningsutsläpp, säger Steven Barrett.
Ljudlösa drönare
I ett närmare skede så tror han att en tillämpning kommer ske i drönare för att göra de ljudlösa. Det tror även Anders Forslund:
– Jag ser ett användningsområde i lätta, bevingade drönare som ska vara väldigt tysta. I en nära framtid har tekniken inte så stor betydelse för bemannade plan. Problemet för elektriskt flyg idag är inte effektiviteten i motorerna, det är snarare inom batteritekniken vi skulle välkomna ett genombrott, säger han.
Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Så fungerar flygplanet
Flygplanet drivs framåt av någonting som kallas jonvind.
Väldigt förenklat kan man säga att tunna trådar i främre delen av planet är positivt laddade. Tjockare trådar i bakre delen är negativt laddade.
Inuti flygplanet finns batterier som förser de här ledningarna med ström. När ledningarna får energi attraherar de och avlägsnar negativt laddade elektroner från den omgivande luften.
Luftmolekylerna som blir kvar joniseras, de får alltså en elektrisk laddning och attraheras av de negativt laddade elektroderna i den bakre delen av planet. När jonerna vill ta sig till de negativt laddade elektroderna krockar de miljontals gånger med andra luftmolekyler.
Det skapar ett tryck som driver planet framåt.
