Mellan de nordiska länderna pågår en slags kapplöpning när det kommer till utvecklingen av kvantdatorer.

– Danmark startade förra året, och vi startade för drygt sex år sen. Sen lägger danskarna kanske dubbelt så mycket pengar som vi i Sverige så de lär hinna ikapp i något läge, säger Per Delsing, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola.

– Sen samarbetar vi också mycket, så det är både ett samarbete och en konkurrenssituation.

En kvantdator använder kvantmekanik för att göra flera beräkningar samtidigt, och kan göra beräkningar som en vanlig dator inte klarar av.

Kvantdatorn som byggs i Köpenhamn kommer att ha 25 kvantbitar. Det är lika många som redan finns i en kvantdator i Sverige.

– Vi har ju själva kvantdatorn, den behöver bara trimmas lite innan den fungerar, säger Per Delsing

Kräver extrem kyla

Enligt kvantmekaniken kan objekt vara i flera tillstånd samtidigt. Medan vanliga datorer är uppbyggda av bitar som kan anta värdet 1 eller 0 är en kvantdator uppbyggd av kvantbitar som kan ha värdet 1 och 0 samtidigt.

Men kvantbitarna är känsliga för vibrationer, ljus och värme för att inte tappa sin kvantinformation. I den danska kvantdatorn används supraledande material, som även det kräver kyla.

– Just den här effekten som kallas supraledning uppstår bara vid temperaturer under -272 grader, säger Morten Kjaergaard.

Kan användas för läkemedel och logistik

I Danmark samarbetar forskarna bland annat med ett vindkraftsbolag och hoppas komma fram till hur kvantdatorer ska kunna hjälpa till att skynda på den gröna omställningen. Och kvantdatorer kan bli speciellt användbara när det kommer till beräkningar.

– Men vi har inte haft kvantdatorer förut så vi vet egentligen inte vad som är den bästa användningen den. Det kommer ju ta ett tag innan vi gör nytta för samhället, men jag är övertygad om att vi kommer att komma dit, säger Per Delsing.