Det finns en mängd olika humlearter i Europa och varje art har sina specifika krav på omgivningen.
Den mörka jordhumlan, till exempel, klarar nästan vad som helst. För den är ett gammalt gosedjur på en vind eller ett hål i en husvägg utmärkta platser att bygga bo i. Alphumlan är mer kräsen och har färre alternativ vid en flytt.
Alphumlan kan försvinna
Alphumlan är också en av de värmekänsliga arterna som om 30 till 50 år kan förlora 90 procent av områdena den nu kan bo i. Det konstaterar biologer, ingenjörer och klimatforskare i Belgien efter att ha beräknat hur 46 humlearter i Europa klarar ett förändrat klimat. Alphumlan mår dåligt och blir inaktiv av värme, och de växter den behöver för att äta kan också vissna vid torka.
De mindre känsliga arterna beräknas i framtiden förlora 30 procent av sina boplatser.
– Det är skrämmande stora ytor som inte längre kommer att passa till humlorna om bara några få decennier, säger Lina Herbertsson som forskar på humlors beteenden.
I det värsta scenariot i beräkningarna kan 75 procent av alla arter av humlor vara hotade om 30 till 50 år.
Sverige kan vara räddningen
Europa upp till södra Sverige blir svårt för de flesta humlearter att bo i, enligt forskarnas beräkningar. Områden ovanför Uppsala och Fagersta kan däremot bli en räddning för humlorna.
– Sverige är inte nödvändigtvis ett jättebra humleland i dag, men kommer drabbas mindre av klimatuppvärmningarna eftersom det finns sydliga arter som kan fylla på vår artmångfald här allt eftersom tiden går och de nordliga arterna dör ut, säger Lina Herbertsson.
Vad ska vi med humlor till?
Humlor behövs i vår matproduktion och olika arter pollinerar olika typer av grödor. Den mindre känsliga mörka jordhumlan pollinerar till exempel framför allt raps.
– Men vi vill ju odla något mer än bara raps i framtiden, säger Lina Herbertsson.
Arterna är dessutom aktiva vid olika typer av väder. Ska vi kunna odla i både strålande sol, blåst och regn behövs humlor som är aktiva i alla förhållanden.
Se hur humlornas drömliv ser ut i videon ovan.
Sverige har åtagit sig att inte bidra till utrotning av arter
Utöver humlornas nytta för oss människor har Sverige åtagit sig att inte bidra till deras – eller andra arters – utrotning genom Konventionen om biologisk mångfald.
Nya mål för konventionen etablerades år 2022. Ett huvudmål är att 30 procent av jordens yta ska skyddas till år 2030, för att bevara biologisk mångfald. Rika länder ska också hjälpa länder med mindre ekonomiska resurser att skydda natur.
Källa: Naturvårdsverket