Årets Nobelpris i medicin går till tre forskare som tagit avgörande steg i kampen mot blodöverförd hepatit, ett av våra största globala hälsoproblem, enligt motiveringen från Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Sjukdomen orsakar kroniska leverskador och levercancer hos människor över hela världen.

Upptäckten, som gjordes på 80-talet, har lett till behandlingar som botar sedan tidigare kroniskt sjuka i hepatit C.

—Idag har vi en kur för det här viruset, och kan bota 95 procent av alla som får viruset inom tre månader. Det är en stor förändring jämfört med i början då vi våra behandlingar var mycket mer giftiga och endast fem procent blev botade, säger Charles Rice, en av Nobelpristagarna i en video från Rockefeller University.

Lömsk sjukdom

—Man räknar att hepatiter dödar över en miljon människor om året. Hepatit B och C är speciellt lömska eftersom man kan vara till synes frisk i många år innan man blir riktigt sjuk. Det betyder att de som är friska och kan sprida sjukdomen är riktigt farliga i samhället, säger Maria Mascucci, professor i virologi vid Karolinska Institutet, till SVT:s reporter Linus Brohult.

WHO uppskattar att hepatit C drabbar 70 miljoner människor runtom i världen och orsakar 400 000 dödsfall varje år.

—Det kan vara väldigt ospecifika symptom som muskelvärk och smärtor över levern. I några få fall kan man få en lätt gulsot. 25 procent klarar av den akuta fasen. Men 75 procent får en kronisk infektion som leder till att man får skrumplever och sedan till slut en kraftigt ökad risk för levercancer, säger Olle Kämpe, ledamot i Nobelkommittén och professor i klinisk endokrinologi.

Eftersom man kan leva med hepatic C i många år utan att det märks är det viktigt att testa sig.

—Alla som fått blodtransfusion före 1992 borde testa sig för om de har antikroppar mot hepatit C, säger Olle Kämpe.

Började på 70-talet

Harvey Alter började forskningen som han nu får pris för vid National Institute of Health i USA, där han studerade hepatit hos patienter som fått blodtransfusion. 

Harvey Alter och flera andra forskare fann att oroväckande många patienter som behandlats med blodtransfusion fick hepatit till följd av en okänd smitta. Alter och hans medarbetare visade att blod från sjuka individer kunde överföra smittan till schimpanser, det enda mottagliga värddjuret förutom människa.

Ytterligare studier visade även att smittämnet tycktes ha egenskaper som återfinns hos virus. 

Houghton och Rice tog forskningen vidare

Michael Houghton drev forskningen för att identifiera och kartlägga DNA:t för det då okända viruset under mer än 10 år.

Charles Rices forskning fokuserade i sin tur på frågan ”Kan det här viruset ensamt orsaka hepatit?”. Genom att injicera viruset i levern på schimpanser kunde man se att de fick samma symtom som patienter med hepatit.

Resultatet visade därmed att hepatit C-virus uppfyllde kriterierna för att vara det enskilda smittämne som orsakade fallen av leversjukdom efter blodtransfusion.

I morgon avslöjas årets Nobelpristagare i fysik och därefter står Nobelpriset i kemi på tur på onsdag.