Idag inleddes ministerförhandlingarna på klimatmötet i Doha. Alla länder får möjlighet att tala i plenum om det egna landets klimatarbete. Efter att Storbritannien igår lovat 1,5 miljard ytterligare i klimatbistånd var förväntningarna stora på att även Sverige skulle leverera några nyheter i Lena Ek:s tal.
Men Ek pekade bara på att Sverige satsar 500 miljoner kronor till klimatfonderna, och att Sverige nästa år inom det ordinarie biståndet bidrar med 2 miljarder. Miljöpartiet kallar det en bluff och menar att det handlar om en dubbelräkning av svenskt bistånd vilket strider mot FN:s klimatkonvention.
– Det globala klimatarbetet får inte en enda ny krona av Sverige. Det här genomskådas av de andra parterna och blockerar förhandlingarna, säger Helena Leander (MP), klimatpolitisk talesperson.
Halverat svenskt bistånd
Regeringen har tidigare fått hård kritik för att ha halverat det svenska klimatbiståndet i år från en miljard till 500 miljoner. Ek (C) har förklarat att det handlar om en nedtrappning från en högre högre nivå som gällde de sk ”snabbstartpengarna” som ska betalas in mellan 2010-2012.
Ek nämnde i talet inte heller någon ändrad målsättning för EU:s utsläpp. EU har sagt att unionen är beredd att gå upp från 20% minskning till 30% till 2020 förutsatt att andra länder också tar avgörande steg framåt. Kritiker har velat se ett tydligare krav från Sveriges sida mot EU att villkorslöst gå upp till 30%. Den linjen driver Lena Eks eget parti men inte regeringen som helhet.
-Jag tycker synd om Lena Ek som inte har tillåtels från sin chef att göra sitt jobb, säger WWF:s klimatexpert Stefan Henningsson.
Lågt satt mål
EU ser ut att nåt 27% minskning till 2020. Ändå är målet fortfarande 20%.
-Det är helt obegripligt att hänga kvar vid 20 %. Det är väldigt lite som krävs för 30 och det skulle sända en oerhört stark signal i förhandlingarna. Det behövs en vitamininjektion, säger Stefan Henningsson.
Men Ek hävdar att Sverige driver höjda ambitioner inom EU.
-Sverige vill att EU ska gå upp till 30% och vi försöker göra det möjligt. Men vi vet att det är några länder som blockerar stenhårt, säger Ek och syftar bland annat på Polen.
Men kritiker säger att ni påstår 30% men egentligen inte driver den frågan?
-Ja, nu är det ju jag som sitter på miljöministermötena så jag vet ju att vi driver det. Vi försöker också hjälpa till så att de länder som säger nej förstår vad de förlorar på det. Ironiskt nog är det de länderna som kanske skulle tjäna mest på att gå upp till 30%, säger Lena Ek (C).
Fakta:
FN:s klimatmöte i Doha, Qatar, pågår till fre 7 dec. Nästan 200 länder förhandlar om åtgärder för att möta ett förändrat klimat och för att minska utsläppen. Trots ekonomisk nedgång ser utsläppen ut att öka 2,6% i år.
De stora frågorna:
Kyoto2.
Ett förlängning av Kyotoprotokollet brådskar. Första perioden slutar vid årsskiftet. Det är framförallt EU och Australien som tillsammans med de fattiga länderna i G77-gruppen vill förlänga Kyoto eftersom det är det enda tvingande avtalet och innehåller utsläppshandel.
Men de länderna utgör bara ca 15% av utsläppen. Många länder som Ryssland, Japan och Kanada har sagt att man inte vill förlänga avtalet eftersom det inte ställer mätbara krav på utvecklingsländerna, ffa Kina och Indien. Där växer utsläppen snabbast. USA har inte undertecknat Kyotoavtalet alls.
Nytt klimatavtal.
I Durban beslutades att förhandlingarna om ett nytt avtal som gäller alla länder skulle vara klart till 2015 för att träda i kraft 2020. Nu ska länderna bestämma hur man ska nå dit. Men få länder har givit några nya eller tuffare klimatlöften. Det finns en stor spricka mellan rika och fattiga länder hur bördan ska fördelas.
U-länderna anser att de rika länderna har orsakat problemet och har högst per capita-utsläpp och därför ska göra mest. Kina och Indien vägrar att gå med på bestämda minskningsmål. Det tycker USA och andra rika länder är oacceptabelt när utsläppen där ökar kraftigt. Kinas utsläpp är störst i världen.
Klimatbistånd.
Utvecklingsländerna vill ha ekonomiskt stöd för att anpassa länderna till det nya klimatet och för att kunna minska sina utsläpp med modern teknik. Men den ekonomiska krisen i USA och Europa gör att viljan är svag att ge mer pengar.
Mellan 2010-2012 har rika länder lovat 30 miljarder dollar i sk ”snabbstartpengar”. Allt har inte betalats och bara en tredjedel har varit ”nya” pengar enligt Oxfam. Efter 2020 ska klimatbiståndet vara 100 miljarder dollar om året. Hur stödet ska trappas upp och vad som ska få räknas är oklart.