Plesiosauren, eller svanödlan som den också kallas levde i grunda vatten för 80 miljoner år sedan. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Science där forskarna Robin O?Keefe och Luis Chiappe presenterar sitt fynd. Tillsammans har de studerat en ovanligt välbevarad plesiosaurie-fossil som grävdes upp redan 1987. Den unika fossilen visar att plesiosauriens foster är betydligt större än andra havsreptiler under samma era. Detta kan betyda att plesiosaurien endast födde en unge på samma sätt som valar och många andra av dagens marina däggdjur. På så sätt tror forskarna att plesiosaurien kan ha varit den första havsreptilen som närde och tog hand om sina ungar.
– Det fanns många typer av plesiosaurier. Mycket talar för att de flesta la sina ägg på land precis som många andra reptiler. Men samtidigt vet man att ichtyosaurus, som liknar plesiosaurus, födde levande ungar. Fyndet kan tyda på ett evolutionärt fenomen där det marina djurlivet anpassat sig efter en ny miljö, säger Martin Kundrat, paleontolog på Uppsala universitet.
Omsusad fossil
Under 1800-talets andra hälft skulle ett plesiosaurus-fossil bli startskottet för den stora dinosaurierushen. En kamp mellan dåtidens två främsta paleontologer. Det som från början var en lång vänskap skulle bli en hatisk kapplöpning efter att Edward Drinker Cope avslöjade att Othniel Charles Marsh hade placerat plesiosaurens huvud i fel ända av kroppen. Den bittra kampen skulle till slut resultera i upptäckten av 136 nya arter, däribland många av dagens mer omtalade.
Christian Steen
SVT Vetenskap