Hälsoforskare sätter nu strålkastarljus på problemet i en kartläggning av studier som tidigare gjorts på området. Deras forskning visar att människor utnyttjas på många olika sätt i olika delar av världen. Det handlar bland annat om ensamkommande flyktingbarn i Grekland, fiskearbetare i sydöstra Asien och barn som utnyttjas som sexarbetare i USA.

– Vi kräver att det här uppmärksammas som ett globalt hälsoproblem. De här formerna av utnyttjande och våld är kopplade till en mängd hälsoproblem som skador, sjukdomar och sociala och ekonomiska besvär för de som drabbas, säger Cathy Zimmerman, som forskar kring hälsoeffekter av människohandel vid London School of Hygien and Tropical Medicine, till SVT Vetenskap.

Fysiska och psykiska skador

Genomgången visar att de drabbade ofta utsätts för våld, blir utmattade, har dåliga levnadsförhållanden och riskfyllt arbete. Det leder till både fysiska skador och psykiska besvär. Ungefär två miljoner människor dör årligen på grund av skador i samband med arbete eller på grund av undermåliga livsvillkor.

Forskarna lyfter fram ett exempel från Asien där fiskare vid floden Mekong arbetar mellan 13 och 19 timmar om dagen, sju dagar i veckan med få tillfällen att äta och få timmar att sova. Det sliter på kroppen och påverkar arbetarna psykiskt. Hälsoforskarna menar därför att människohandel ska ses som ett globalt hälsoproblem.

”Människor tar skada varje dag”

De som är utsatta för tvångsarbete arbetar ofta under slavliknande förhållanden med dåligt eller inget betalt, och har sällan tillgång till sjukvård eller rättslig hjälp. Att försättas i skuld är en riskfaktor för psykisk ohälsa.  

– Människor tar skada varje dag inom till exempel textilfabriker, kommersiellt fiske, prostitution och hushållsarbeten och det här kommer fortgå om vi inte gör någonting, säger Cathy Zimmerman. 

Bör arbeta förebyggande

Nyligen kom en dom i Sverige där man faktiskt fällde två personer för människohandel. Cathy Zimmerman och hennes kollega Ligia Kiss vill se åtgärder som bidrar till fler fällande domar, och de landar i att det krävs ett förebyggande tankesätt för att få bukt med problemet.  

– Vi kan bland annat sluta importera varor från fabriker där vi vet att de anställda far illa. Då måste de själva rätta till problemet om de vill få sina varor sålda, säger Ligia Kiss, som forskar om förebyggande åtgärder mot människohandel, till SVT Vetenskap. 

Samarbete en möjlig väg

Genom att få olika aktörer att samarbeta går det att ta fram förebyggande åtgärder. Företag med bra arbetsvillkor kan välja att anställa människor som ligger i riskzonen för att bli utnyttjade. De kan också förespråka goda arbetsvillkor så att andra tar efter. Organisationer som arbetar mot människohandel kan bidra med kunskap kring hur de arbetar förebyggande.

– Om olika sektorer samarbetar kan de lära av varandra och utveckla mer effektiva strategier för att komma tillrätta med problemet, säger Ligia Kiss.