Markus Heilig var i Aktuellt-studion för att kommentera fallet Kerstin, som vi kunde berätta om i går.
– Det är oerhört tragiskt, säger Markus Heilig, som nyligen kommit tillbaka till Sverige efter att under tio år arbetat i USA, bland annat som chef för forskningen om alkohol- och drogberoende vid National Institute of Health.
– Det här är läkemedel som är till stor hjälp för många patienter akut inne på sjukhus, till exempel när man blivit opererad.
”Tveksam effekt”
Bland annat fick Kerstin stora mängder av morfinliknande smärtstillande preparat, så kallade opioider, utskrivna – exempelvis kunde hon hämta ut 1.700 oxikodon-tabletter under en period på fyra månader.
– Det här är preparat som är väldigt nära släkt med heroin. Det är också mediciner som har en väldigt tveksam effekt för att stilla smärta i ett längre perspektiv.
Markus Heilig påpekar också att det inom denna kategori mediciner skiljer en del mellan preparaten när det kommer till dess beroendepotential och lyfter fram just oxikodon och fentanyl som de med den allra högsta risken.
– De har ingen plats i kronisk smärtbehandling, säger Markus Heilig.
”Oxikodon förskrivs allt mer”
De senaste tio åren har det skett en dramatisk förändring av vilken typ av smärtstillande läkemedel som skrivs ut i Sverige.
Svagare preparat har i allt högre grad ersatts av det kraftigare oxikodonet, enligt en ny undersökning gjord av forskare och läkare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, bland andra Markus Heilig.
Den totala förskrivningen av opioider har dock inte ökat, men inom den gruppen så skrivs alltså de mer beroendeframkallande varianterna ut allt mer.
”Kunskaperna inom beroendemedicin är extremt begränsade”
Varför det ser ut så vet man inte med säkerhet, men Markus Heilig menar att det finns några tänkbara förklaringar.
Bland annat säger han att kombinationen stressig arbetssituation och vilja att hjälpa sina patienter kan göra att läkare väljer att skriva ut preparaten snarare än att göra en grundlig genomgång av orsaken till smärtan.
Han lyfter också fram att kunskaperna inom beroendemedicin är extremt begränsade och att allt för lite vikt läggs vid detta på läkarutbildningen.
Markus Heilig menar också att vissa patienter själva driver på eftersom preparaten faktiskt ger en kick.
Kombinationen av dessa förklaringar kan vara förödande.