I augusti i år dog Kerstin, 79 år gammal. En älskad mamma, mormor och gammelmormor. Hon var en social och varm person, trots att de sista tio åren i hennes liv präglades av smärtor efter en ryggoperation – och ett växande beroende av smärtstillande läkemedel.

– Det är ju först nu, efter att hon dött, som jag förstått att hon faktiskt var beroende, säger hennes dotter Therése Söderström.

– Mamma blev med åren allt mer lullig och avtrubbad precis som andra blir som aktivt missbrukar. Hon skyllde envist på annat som väder, vind, nätter med dålig sömn och andra sjukdomar.

Hade doktorns mobilnummer

Tabletterna fick Kerstin utskrivna av läkare på sin vårdcentral.

– Mamma älskade sin doktor. Han hade gett henne sitt mobilnummer så hon kunde ringa honom när som helst på dygnet om det var något.

Det var först när barnbarnet Johanna började studera till sjuksköterska som familjen började inse att det fanns flera problem med Kerstins medicinering och att mängden smärtstillande läkemedel  som hon stoppade i sig var långt ifrån hälsosam.

2012 kontaktade familjen den aktuella vårdcentralen för att få ett stopp på den frikostiga förskrivningen av tabletter. Kerstin erbjöds då att bli inlagd för avgiftning, vilket hon vägrade.

– Så fort någon pratade om att medicinerna skulle bort blev hon helt hysterisk. Hon menade att hon var tvungen att äta pillrena för att slippa sina smärtor. Att det var det enda som hjälpte henne.

Två ikeakassar med mediciner

Så småningom flyttade läkaren från Stockholm, till de anhörigas lättnad och Kerstins förtvivlan.

– Jag var så glad att han försvann. Men hon fick ju en ny läkare som fortsatte på precis samma sätt, säger Therése Söderström.

Läkemedelslistorna som de anhöriga fått ut från vårdcentralen och som SVT Nyheter tagit del av visar att  läkarna de senaste åren skrivit ut stora mängder av olika typer av smärtstillande läkemedel till Kerstin. Bland annat kan man se att hon på kort tid fick stora mängder av smärtstillande preparat utskrivna – exempelvis fick hon 1.700 oxikodon-tabletter utskrivna under en period på fyra månader.

Till slut fick familjen nog och åkte hem till mamman som då låg inlagd på sjukhus och samlade ihop all medicin som hon hunnit samla på sig.

– Jag fyllde två stora blå ikeakassar med tabletter. Mamma hade en hel byrå i sitt sovrum som var som ett mindre apotek, säger Therése. 

”Fruktansvärt”

Hon och dottern Johanna lämnade in medicinen på samma sjukhus där mamman vårdades.

– När personalen fick se alla tabletter sa de att vi hade kunnat sälja innehållet på plattan på Sergels torg och bli miljonärer. Vi hade kunnat sluta jobba. Så mycket tabletter var det, säger Therése Söderström och skakar på huvudet.

– Det är så fruktansvärt.

Samma typ av läkemedel som Kerstin blev beroende av, opioider, skrivs varje år ut till hundratusentals svenskar, bland annat efter rygg- och höftoperationer, cancerbehandlingar och  för kroniska smärttillstånd. Läkemedlen fungerar bra för de flesta, men kan också vara starkt beroendeframkallande och leda till kvävning om man tar för mycket.

Fler läkare misstänks

På senare år har missbruket av pillrena ökat, inte minst i USA, efter alltför okontrollerad förskrivning av läkare. Över två miljoner amerikaner är beroende och hundratusentals har dött i överdoser.  I Sverige anmäler nu apoteken allt oftare fall där läkare misstänks för att ha skrivit ut för mycket av den här typen av läkemedel, visar SVT Nyheters granskning.

År 2013 anmäldes 45 fall. 2014 och 2015 anmäldes 81 respektive 95 fall. Hittills i år har 88 anmälningar kommit in till IVO – myndigheten som granskar vården.

Ökningen beror delvis på att apoteken sedan 2011 enligt lag är skyldiga att anmäla misstänkt överförskrivning.

Även privatpersoner kan anmäla överförskrivning till IVO, vilket Kerstins familj gjort, och en undersökning kring hennes fall pågår.

”Om vården är langaren?”

– Jag jobbar inom vården och ser det här ofta, säger barnbarnet Johanna Broth som förklaring till varför de valt att göra sin anmälan.

– Det finns fler mormödrar som har samma problem. Det är viktigt att det här får ett slut, för annars kommer ännu fler att drabbas.

– Jag är total motståndare till alla former av droger. Jag tycker att man i större omfattning ska jaga langare och att de definitivt ska få hårdare straff. Vad är skillnaden i det här fallet? Om vården är de som agerar langare? säger Therése Söderström.

– Någon måste stå till svars och ta sitt ansvar för det som har hänt.

Vårdcentralen har anmält fallet

Vårdcentralen där Kerstin var patient ägs av Capio AB. Stefan Bremberg, medicinskt ansvarig på Capio Närsjukvård, delar inte de anhörigas bild av vad som hänt.

– Vi har i vår genomgång av fallet inte kunnat konstatera någon systematisk överförskrivning av vårdcentralen eller av enskild läkare, säger han.

Men Capio har ändå gjort en lex Maria-anmälan av fallet, vilket de är skyldiga att göra om de misstänker att en patient fått eller riskerat att få en vårdskada. Capio anser att Kerstins vårdcentral ”inte fullt ut” följt deras centrala riktlinjer om förskrivning av beroendeframkallande medel.

– Då vi sett att vi inte har total följsamhet vad gäller våra riktlinjer är det viktigt för oss att uppmärksamma det, säger Stefan Bremberg. Han tycker det är tråkigt att Kerstins anhöriga är missnöjda med den vård hon fått.

– Det beklagar vi verkligen. Sedan välkomnar vi alltid externa utredningar och anmälningar till IVO om man upplever att man inte fått den vård man anser sig ha rätt till.

Hoppas kunna rädda andra

Men en beklagan räcker inte för Kerstins anhöriga. De vill att problemen med att det skrivs ut för mycket narkotikaklassade läkemedel ska diskuteras mer, att rutiner ses över och framförallt att det ska finnas tydliga verktyg för att stoppa detta i tid.

– Vi kan ju inte få vår mamma och mormor tillbaka, säger dottern Therése Söderström med tårar i ögonen.

– Men om det vi gör kan rädda livet på någon annan tant eller farbror så skulle det kännas bra.

Känner du igen dig i Kerstins eller de anhörigas berättelse? Hör gärna av dig till oss!