Meteorologen om issmältningen i Arktis

Uppdaterad
Publicerad

Isen i Arktis har nu passerat det datum på året då den åter börjar växa. Och det står klart att årets avsmältning var den tionde största sedan mätningarna startade 1979.

Enligt SVT:s Meteorolog Pererik Åberg kan isen i Arktis beskrivas som en stor islunga som pendlar mellan sin maximala yta i mars på cirka 15 miljoner kvadratkilometer till att krypa under fem miljoner kvadratkilometer i slutet av september.

Årets lägsta notering gjordes den 18 september och nu växer isen alltså åter.

Klimat

Mer än medianvärdet

2022 krympte isen i Arktis till 4,87 miljoner kvadratkilometer, enligt ny data från National Snow & Ice Data Center (NSIDC).

Jämfört med medianvärdet för 1981-2010 var årets avsmältning större och det handlar om en yta på ungefär tre Sverige. Den tionde lägsta notering sedan satellitmätningar inleddes 1979.

Som mest har Arktis is krympt till 3,41 miljoner kvadratkilometer, rekordåret 2012.

– Men det mest intressanta är egentligen att den så kallade nordvästpassagen, den kortaste vägen från Europa till Asien via norra Kanada, var helt öppen i år. Förr om åren, även när det har varit lite is, har den bästa vägen genom den så kallade Parrykanalen varit blockerad med drivis, men inte i år, säger Pererik Åberg.

Påverkar klimatet

Isen i Arktis har stor betydelse för klimatet eftersom den är vit och reflekterar bort solstrålning. När istäcket minskar blir ytan mörkare och mer mottaglig för solstrålning och temperaturen i området stiger.

En högre temperatur i Arktis ger i sin tur minskad skillnad i tempereratur mot mellangraderna vilket får de höjdvindar som styr låg- och högtrycks framfart på norra halvklotet att bromsa upp. Vilket något förenklat kan innebära att en och samma plats få likartat väder under längre tid med ökad risk för värmeböljor och översvämningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet