I vårändringsbudgeten för 2023 minskade regeringen anslaget Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor med 25 miljoner kronor, för att finansiera nya undersökningar av Estonia.
Vissa förebyggande åtgärder mot naturolyckor kan därför inte inledas i år och bidragsnivån till kommunerna för andra åtgärder kan bli lägre, skriver regeringen.
Men enligt Andreas Önnerfors, som forskar om konspirationsteorier, handlar de nya utredningarna bara om att besvara just ”konspirationsteorier”. Se hans synpunkter i videon här ovan.
Kommunerna behöver mer pengar
Hos Sveriges kommuner finns det ingen brist på intresse för att få bidraget och kunna förebygga till exempel skred. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har kommunerna i år totalt ansökt om 800 miljoner kronor, och ansökningar från tidigare år som fortfarande handläggs uppgår till 2,4 miljarder kronor. Efter sänkningen finns totalt 475 miljoner kronor att ge kommunerna år 2023.
Åtgärderna som beviljas ska vara tänkta att skydda bebyggelse från naturolyckor som översvämning, skred och erosion.
– I ett längre tidsperspektiv finns antagligen ett ännu större behov än de här 500 miljonerna per år, säger Ida Axelsson Wall, samordnare för statsbidraget hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det säger Axelsson Wall angående att budgeten för nästa år ser ut att bli 500 miljoner kronor.
Discoveryfilmens upphovsmän medger vilseledande grafik
Upphovsmännen bakom Discoverys dokumentär om Estonia har inte velat ställa upp på intervju, men skriver i ett mejlsvar till SVT att man beklagar att den grafik i programmet som skulle visa hur Estonia slog i botten blivit vilseledande.
De skriver också att man med Discoverys Estonia-serie velat ”skildra olika erfarenheter”, men svarar inte specifikt på varför man låter den vilseledande grafiken ligga kvar på Discovery/HBO.
Företrädare för regeringen meddelar i mejl till SVT att Estonia berör många svenskar och att ”undersökningarna kan bidra med svar på några av de kvarstående frågorna om hur fartyget sjönk”. Regeringskansliet menar också att de förändrade anslagen inte behöver få negativ effekt på arbetet mot jordkred, och att anslagen för att förebygga jordskred i budgeten för 2024 inte dragits ned.
Exempel på kommuner som vill förebygga naturolyckor
• Åre har till exempel sökt 31 miljoner kronor för översvämning- och erosionsskydd.
• Mörbylånga vill ha 55 miljoner för översvämningsskydd i Färjestaden.
Göta älvdalen på västkusten har tidigare pekats ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som det område i Sverige med störst risk för skred och översvämningar. Stenungsund som nyligen drabbades av ett jordskred ligger i detta område. Några kommuner i Göta älvdalen som ansökt om statsbidraget är Kungälv och Stenungsund.
• Kungälv har ansökt om 12 miljoner kronor till skredsäkring i Aröd, men även till bergsäkringsåtgärder i Tjuvkil för samma summa.
• Stenungsund vill ha 4 miljoner kronor till ett översvämningsskydd i ortens centrum, samt 1,8 miljoner kronor för att förebygga ras- och skred.