Snötäcket är hotat och så även din skidsemester i Alperna. Åtminstone utanför Sverige. Nya mätningar av snötäcket i framför allt Centraleuropa visar hur snötäcket har minskat med 12 procent varje årtionde. Mätningarna har utförts på markstationer runtom i Europa och är därför mer pålitliga än de prognoser som gjorts tidigare.
— Snöfallet förändras så mycket nu att vi har svårt att prata om en norm när det gäller snö, varje år är olika, säger Ian Brown, docent på institutionen för naturgeografi på Stockholms Universitet.
Mer snö i Sverige
Men i de riktiga kalla delarna av Europa, framför allt i norra Sverige, ökar snötäcket. Den globala uppvärmningen står även för ökningen av snö, något som kan låta motsägelsefullt.
— Global uppvärmning leder till större nederbörd och i kalla nordliga Sverige kommer den nederbörden falla i form av snö, förklarar Ian Brown.
Snöns konsekvenser
Enligt Ian Brown har det gjorts för lite forskning kring hur snö påverkar omgivningen. Och även om man inte ska underskatta påverkan detta kan ha på skidturism finns det även stora konsekvenser för naturen.
— En direkt effekt av mindre snö är att det finns större chans för regn på snötäcke vilket kan leda till väldigt snabba översvämningar. Dessutom får vi stor del av vår elproduktion från smältande snö och vattenkraft, berättar Ian Brown.
Även mer snö för med sig en hel del problem. Bland annat kan det skada djurlivet då renar får det svårare ta sig fram och vara dåligt för mindre djur som lämlar. Mer snö är inte heller bra för vattenkraften då det smälter för snabbt för att användas.
— Snö är naturligtvis även kopplat till laviner. Snö är ett väldigt hett ämne i forskning just nu, samhället har varit lite trögt på att förstå hur viktigt det här är, säger Ian Brown.
Studien är utförd av forskare från Kungliga Meteorologiska intitutet i Nederländerna och publicerad i Geophysical Research Letters.
Hur mäter man snö?
Man kan mäta snö med hjälp av satelliter men de funkar inte när det är molningt.
Att mäta via markstationer är mer precist men hur man mäter skiljer från station till station. I Sverige mäter man vanligtvis genom mätstickor, man går ut i snön och mäter hur djup den är. På andra stationer kan man använda ultraljud som mäter hur lång tid det tar för ljudet att komma tillbaks.
I Sverige är stationerna för få och långt bort från varandra för att ge en heltäckande bild av snön enligt Ian Brown. Han och hans kollega utvecklar därför ett radarsatellitsystem för att mäta snön. Finansiering har de fått av Europeiska rymdorganisationen ESA.
