Crisper-Cas9-tekniken gör det möjligt att ta bort en utvald gen ur arvsmassan hos djur, människor och växter. Det är också möjligt att sätta in en ny byggsten i cellernas DNA om forskarna så önskar.
Metoden är enklare och mer precis än tidigare former av genförändring. Det ger nya möjligheter, bland annat inom medicinen.
Årets Nobelpristagare i kemi, Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, är båda inblandade i forskning kring nya sätt att bota svåra blod- och muskelsjukdomar.
Förändra embryon
Men det finns risker med tekniken. I fjol dömdes en kinesisk forskare till fängelse för att ha genförändrat två barn i fosterstadiet med hjälp av Crispr-Cas9. Tanken var att göra dem immuna mot HIV.
De nya generna kommer att föras vidare till flickornas barn och barnbarn, och ingreppet fördömdes av en samlad forskarvärld eftersom tekniken fortfarande inte anses tillräckligt säker.
”Går inte att stoppa”
Det talats till exempel om ”designer babies”, barn som genförändrats för att få egenskaper som föräldrarna önskar, som längd eller hårfärg.
Och Jennifer Doudna, en av kemipristagarna, är övertygad att sådan här ingrepp i embryon, ägg eller spermier kommer att bli möjliga att genomföra på ett säkert sätt i framtiden. Hon efterlyser en diskussion om saken nu – innan verkligheten har kört ifrån de etiska och filosofiska frågeställningarna:
– Tekniken kommer att bli exaktare och säkrare i framtiden, och det är ingen tvekan om att det kommer att bli möjligt att skapa ”bättre” barn, vad det nu innebär, säger hon.
Kommer någon att kunna stoppa den utvecklingen?
– Nej, och det är därför det är så viktigt att inte ställa sig frågan “borde vi göra det?” utan snarare ”hur ska vi göra det?”.
Föräldrarnas val
Frågan är bland annat vad som menas med ”förbättringar ” av arvsanlagen. Jennifer Doudna tror att många föräldrar gärna skulle låta genförändra sina barn den dag ingreppet anses säkert och inte visar sig ha några farliga bieffekter. Detta för att till exempel ta bort en gen som ökar risken för framtida hjärtsjukdom.
Och i det läget lär det bli svårt att samtidigt förbjuda den som har råd att välja längd eller ögonfärg på sitt barn säger hon.
– Där är man ute på hal is. Hur drar man gränsen när något är tekniskt möjligt? Ska man säga att det är okej att använda metoden för vissa saker men inte för andra?
Vill du veta mer om CRISPR/CAS9-tekniken och årets Nobelpris i kemi? Se Vetenskapens värld – Nobelpristagarna 2020 i SVT2 måndagen den 7 december klockan 20.00 eller på SVT Play.