En stjärnas död kan leda till många saker. Små stjärnor kollapsar till ännu mindre stjärnor, så kallade vita dvärgar, och väldigt stora stjärnor kan explodera i supernovor. Vissa är till och med så stora och tunga att de kollapsar och blir till svarta hål.
Men vilket öde vår stjärna ska gå till mötes har länge varit osäkert, i alla fall tills nu. Ett internationellt team av astronomer visar nu att när solen dör kommer den att bli en enorm bubbla av gas och stoff med en vit dvärgstjärna i mitten, en så kallad planetarisk nebulosa.
– Om du öppnar en lärobok om solen så står det nog att den kommer att dö såhär, men i vetenskapliga sammanhang så har det här inte varit så säkert, säger Sofia Ramstedt, docent vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, som har tagit del av studien.
Livet för en stjärna
Det har tidigare spekulerats kring att vår sol är för liten för att kunna bli till en nebulosa. Men enligt det internationella forskarteamet är det nu säkert. Om fem miljarder år kommer solen att dö och bli till en planetarisk nebulosa.
Astronomerna räknade ut det här genom att göra en helt ny modell baserad på stjärndata – specifikt hur länge stjärnor lever. När en stjärna som vår sol dör börjar den först att svälla upp till en röd stjärnjätte och när det händer kastar stjärnan av sig sitt yttre skal.
Det skalet blir till ett gasmoln omkring stjärnan som nu börjar att krympa till en vit dvärgstjärna och det är den här processen som astronomerna undersökt närmare.
Hettar upp snabbare
De fann att när stjärnan gör sig av med sitt yttre skal – som kan vara upp till hälften av dess massa – hettar den upp tre gånger snabbare än man tidigare trott. Det gör det enklare för den nu nakna stjärnan att lysa upp det omkringliggande gasmolnet, vilket skapar den planetariska nebulosan.
– Jag tror att det här är solens öde. Men den kommer inte bli riktigt så ljusstark som andra nebulosor som lyser 10 000 gånger starkare än solen, säger Sofia Ramstedt.
Kosmiskt kretslopp
Att bättre förstå hur vår sol en dag kommer att dö kan ge värdefull information om hur andra stjärnor föds. Stjärnor lever och dör i ett sorts kosmiskt kretslopp, där en stjärnas död leder till spridning av gas och stoff som blir till nya stjärnor.
Men det är inte bara nya stjärnor som bildas av döende gasbollar. Tyngre grundämnen som kol och järn bildades i universums första stjärnor och när dessa stjärnor blev till supernovor och nebulosor spreds dessa ämnen ut i rymden, och blev till nya stjärnor och planeter, som exempelvis vårt solsystem.
– Sådan här forskning är också intressant eftersom vi astronomer vill veta hur bildningen av grundämnen fungerar. Alla grundämnen tyngre än väte och helium bildas i stjärnor och till exempel så har större delen av allt kol som finns i vår galax har bildats i mindre stjärnor, som solen, och liv på jorden är ju i huvudsak kolbaserat, säger Sofia Ramstedt.