Den svaga radiosignalen antyder att universum lystes upp från totalt mörker omkring 180 miljoner år efter Big Bang. En händelse som ibland kallas för den kosmiska gryningen, skriver The Guardian.

– Att vi hittade den här minimala signalen har öppnat ett nytt fönster till vårt tidiga universum. Det är osannolikt att vi kommer att kunna se längre tillbaka i stjärnors historia under vår livstid, säger Judd Bowman, astronom på Arizona State University till The Guardian.

En strålande begynnelse

Efter Big Bang bestod universum till en början bara av vätgas och en slags strålning, som kallas för kosmisk bakgrundsstrålning. Men bakgrundsstrålningen finns i vårt universum än idag, och astronomer har börjat undersöka den mer och mer för att bättre förstå vad som hände i det förflutna.

Direkt efter Big Bang fanns inga stjärnor, men under universums första hundra miljoner år började de att formas. Stjärnorna lyste då upp vätgasen runtomkring sig, vilket fick väteatomerna att börja röra på sig.

Detta lämnade spår av den kosmiska bakgrundsstrålningen i väteatomerna, som astronomerna alltså nu har lyckats att mäta. Signalen fångades upp med hjälp av en särskild antenn som placerades i en öde region i västra Australien, och resultaten publiceras i tidskriften Nature.

Nya bevis för mörk materia

Men antennen fångade också upp något som förvånade astronomerna. Den svaga signalen verkar innehålla nya och oväntade bevis för mörk materia, en slags osynlig materia i universum som fortfarande är en av de stora gåtorna inom astronomin.

Anledningen till att forskarna, i en tillhörande studie, föreslår att det kan handla om mörk materia är att vätgasen de mätt verkar ha absorberat mycket mer bakgrundsstrålning från universums första stjärnor än väntat. De menar att det kan ha varit mörk materia som påverkade absorberingen. Något som skulle innebära nya bevis för hur mörk materia interagerar med vanlig materia.