Den allra första antibiotikan hittade vi av misstag. Sedan dess har vi aktivt tagit bakterier från bland annat jorden. De har fått växa upp i labb för på så sätt hitta bakterier som har förmågan att döda andra bakterier. Men källan har nu sinat och forskarna hittade bara samma molekyler om och om igen.
– Då kom forskare på att molekylerna kanske inte kunde produceras i labb. Utan de gör det i jorden där de normalt slåss mot andra bakterier för att hitta näring, säger Sanna Koskiniemi, mikrobiolog på Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.
”Helt radikalt”
När bakterierna växer i jord får de naturlig näring. Då kunde nya molekyler hittas som biter mot resistenta bakterier. Det upptäckte forskare från Northeastern University i Boston.
– Detta är helt radikalt, säger Slava Epstein, professor i mikrobiologi vid Northeastern University.
Bakterier växer i naturlig miljö
Han menar att de inte ville skapa en artificiell miljö med näringslösning som man gör vanligtvis. Genom att lägga tillbaka bakterierna i jorden där de hämtades ifrån kan de istället växa på samma sätt som ute i naturen.
Finns begränsningar
Men Sanna Koskiniemi menar att metoden har sina begränsningar.
– Det är inte en guldgruva som går att gräva oändligt ur. Det kommer att utvecklas resistens mot den nya antibiotikan, precis som det gjort mot alla de gamla. Men det kommer att ta lite tid.
Möt forskarna som kämpar för att hitta vapen mot resistenta bakterier i Vetenskapens värld måndagen den 5 februari klockan 20.00 i SVT 2 eller redan nu på SVT Play.