– Jag tycker att det studien presenterar är i högsta grad nytt och intressant, säger Mikael Roll, professor i fonetik och specialiserad på neurolingvistik vid Lunds universitet.
Det är känt sedan tidigare att personer som är duktiga på att använda verktyg även är skickliga på att sätta samman komplexa meningar. Men nu kan forskare för första gången visa detta samband med hjälp av hjärnavbildningar med MR-kamera.
Gjorde en övning med tång
I studien delades deltagare upp i tre grupper med 26 personer i varje grupp. Två av dessa grupper var kontrollgrupper. Deltagarna skulle under en motorisk övning placera ut träpinnar i olika hål med hjälp av en 30 centimeter lång tång. Under de språkliga övningarna skulle deltagarna besvara komplexa grammatiska påståenden.
Under alla moment mättes hjärnaktiviteten. Och forskarna kunde se att under båda övningarna aktiverades samma grupp nervceller i hjärnan i de så kallade basala ganglierna – ett område som är känt för sin inblandning i hur man exempel ska gå för att komma hem.
Forskarna ville även undersöka om det gick att träna upp en förmåga genom att använda den andra färdigheten. Med andra ord, genom att använda till exempel en tång, skulle den språkliga förmågan kunna förbättras?
Kunde träna upp sina förmågor
Deltagarna gjorde språkövningar före och efter 30 minuter med motorisk träning med tången. Forskarna kunde se att deltagarna som gjorde de finmotoriska övningarna med tång lyckades bättre med grammatikövningarna.
– Forskarna visade på ett övertygande sätt att man kan träna upp språket genom att använda redskap och vice versa. Det visar att grammatiken inte är helt isolerad som många kanske tänker sig, utan att den är djupt inbyggd i hjärnans motorsystem. Grammatik handlar om att kombinera saker, koordinera rörelser på samma sätt som verktygsanvändningen också handlar om att kombinera saker på ett komplext sätt, säger Mikael Roll.
Det finns en stark hypotes att den del av hjärnan som är förknippad med språk, ökade hos våra förfäder under perioder då teknologin utvecklades och användningen av redskap blev mer omfattande.
– Vi vet ju inget om språkets ursprung eftersom det ju inte går att göra experiment på det, utan man får ta vad man har. Men just den här typen av data är väldigt talande för den hypotesen.
Forskningen är publicerad i Science.