Fåglarnas historia började med en fullständig katastrof: en kanske tio kilometer stor asteroid drämde in i jordklotet nära nuvarande Yucatán i Mexiko.

Dinosauriernas herravälde tog slut. Bränder härjade hela kontinenter och aska och stoft i atmosfären stängde ute solljuset så att växtligheten vissnade bort även på andra sidan jordklotet.

Växtätarna hittade ingen mat, när de dog fanns ingen mat åt rovdjuren. Alla ”monstren” dog, alla flygödlor också.

Bara små djur som levde i hålor i marken klarade sig. 

Undersöker djur som klarar sig

Ett forskarlag bestående av den svenska paleontologen Vivi Vajda och amerikanska och brittiska kolleger ville veta vilka djur som klarade sig igenom katastrofen och varför. 

– Vi kan se att de som levde i träd dog ut. De fåglar vi har i dag är från de få överlevarna som senare utvecklades till att åter inta skogar och träd, när sådana vuxit upp igen kanske tusen år efter katastrofen, säger hon. 

Vajda är paleontolog vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och en av medförfattarna till studien. Utgrävningar gjordes i Badlands, North Dakota, USA, ett område med dålig växtlighet men med synliga spår av katastrofen i marken.

Här kan man finna dinosauriefossil och här syns också ett vitt skikt i marklagren: askan från katastrofen. 

– Vi kan jämföra vilka pollen och sporer vi finner under asklagret och vilka vi finner över. Då ser vi vad som hände i ekosystemet, och det syns att träden försvann, säger Vajda.

Räkna ut hur länge jorden var skogslös 

Asteroiden innehöll grundämnet iridium som hamnade i jordlagren, och det går att beräkna hur lång tid det tog för iridium att samlas där. Man får en ungefärlig siffra på hur länge jorden var skoglös.

Däremot kom förmodligen andra växter, som ormbunkar, tillbaka ganska fort efter att luften blivit klar igen, kanske bara på ett par år. 

En fråga forskarna funderade på var varför alla fåglar med tänder i näbben dog ut. Där har man inte riktigt svar än. 

Pärlhöns liknar överlevare

Men utvecklingen efter katastrofen har varit enorm. I dag finns omkring 10 000 olika fågelarter, från den pyttelilla kolibrin upp till giganter som kondorer eller strutsar.

Enligt Vivi Vajda är vår tids pärlhöns och vaktlar de arter som mest liknar överlevarna för 66 miljoner år sedan. Antagligen överlevde de första fåglarna de eländiga förhållandena genom att äta frön, maskar eller insekter. 

– Se på hönorna, de äter till exempel maskar i jorden. Maskarna klarade antagligen katastrofen ganska bra. 

Studien ”Early Evolution of Modern Birds Structured by Global Forest Collapse” publiceras i Current Biology