Tre forskare håller upp långa fibrer och ett fluffigt material

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Stanfordforskarna tror att det fluffiga materialet kan produceras i fattigare länder och öka tillgången på mensprodukter, men materialforskaren Antonio Capezza berättar i videon varför det kan bli svårt. Foto: Andrew Brodhead / Stanford University

Nya supermaterialet kan användas i mensskydd och öka jämställdheten i världen

Uppdaterad
Publicerad

Ett nytt fluffigt material som absorberar vätska bättre än bomull har tagits fram. Växten det görs av kan dessutom odlas på torra platser och skulle kunna öka tillgången på mensskydd i fattigare delar av världen.

Sisalagave, eller bara sisal, är en växt med starka fiber och har därför använts till bland annat rep. Den klarar också svår torka, något som tilltalat forskare vid Standforduniversitetet när de letat ett nytt material som kan produceras i just torra områden med knappa ekonomiska resurser.

Mensfattigdom ett stort problem 

Nära en halv miljard kvinnor beräknas sakna tillgång till allt de behöver för att hantera sin mens på ett bra sätt, framför allt i fattigare länder med ett torrt klimat, skriver forskarna i studien.  

– Tillgång innebär inte bara att dessa produkter finns tillgängliga på marknaden, utan också att de som menstruerar har råd att köpa dem och att de inte upplever fara eller skam i samband med inköp, säger doktor Louise Klintner, expert inom menstruell hälsa. 

Det kan leda till hälsoproblem, men i förlängningen också till att kvinnors och menstruerandes deltagande i olika aktiviteter minskar och en ojämlik fördelning av pengar när de inte kan arbeta – något som brukar benämnas period poverty, eller mensfattigdom. 

– De kan också tvingas stanna hemma från skolan för att undvika att blöda igenom sina kläder, vilket inte bara ger upphov till känslor av skuld och skam utan även leder till avbruten skolgång, säger Louise Klintner. 

Fluffiga material är inte enda lösningen 

Ett sätt att minska mensfattigdomen är att kunna producera mensskydd lokalt i mindre skala, menar forskarna som tagit fram det nya materialet. Men än finns det inte som en färdig produkt och det är inte bara ekonomi och miljövänlighet som avgör om bindorna kommer att användas, menar Louise Klintner. 

– Det finns ingen universell lösning för menstruation. Exemplet med menskoppen illustrerar detta – den är miljövänlig och kostnadseffektiv på lång sikt, men det betyder inte att alla kommer att föredra den. Mångfalden av alternativ är avgörande, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.