• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Så bra skyddar de olika vaccinen mot omikronvarianten

Uppdaterad
Publicerad

Den nya varianten av sars-cov-2, omikron, tar bit för bit över i många länder. Även om mycket kunskap fortfarande saknas varnar forskare för att dagens vaccin inte räcker för att helt undgå sjukdom i samband med omikronsmitta – men det varierar mellan de olika vaccintyperna.  

SVT:s Bodil Appelquist har sammanställt det som forskare i olika delar av världen hittills sagt och skrivit om vaccinernas skyddseffekt mot omikron.

Kunskapen kring omikron ökar hela tiden, men även om vaccinen tycks vara mer verkningslösa mot omikron talar det mesta ändå för att alla vaccinen i alla fall ger visst skydd mot allvarlig sjukdom och död, enligt bland annat Ali Mirazimi, virolog på Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten.

En tredje spruta kan också ge ett högre skydd.

Coronapandemin

Här är vad vi vet just nu om de olika vaccinsorterna och skyddseffekterna:

Astra Zeneca

Astra Zenecas vaccin var det första som gavs till äldre. Det ger inte ett tillräckligt bra skydd alls mot sjukdom för den som smittas av omikron. Enligt de tidiga analyser som finns nu räcker inte två sprutor. Men har man dock fått en tredje spruta av Pfizer eller Moderna ökar skyddet till en klart högre nivå. 

Pfizer/Moderna

Pfizer och Moderna är så kallade mRNA-vaccin. Dessa ger ett bättre skydd än Astra även efter bara två sprutor, men inte heller det är tillräckligt. Med en tredje boosterdos blir dock kroppens immunförsvar även mot omikron förhållandevis bra, enligt vad forskarna hittills sett. 

Den som har varit sjuk i corona och fått två sprutor vaccin har också ett visst skydd mot omikron. Men precis som med vaccinet tycks omikronvarianten ha utvecklat en större förmåga att ta sig förbi det försvar som kroppen bygger upp efter naturliga infektioner. Därför är det viktigt att ta en tredje spruta även för den här gruppen. 

Sputnik och Sinovac

I Kina och Ryssland används framförallt deras egna vaccin Sputnic och Sinovac. Av det man sett hittills ger dessa vaccin inte alls något bra skydd mot att bli sjuk efter omikronsmitta. Sputnic och Sinovac används även i stora delar av resten av världen, inte minst i Afrika.  

I det folkrika Indien, där smittspridningen varit mycket stor, är det Astra Zenecas vaccin, som alltså inte heller ger skydd mot omikron, som dominerar. 

Påverkar hela pandemin 

Att stora delar av världen vaccinerat sin befolkning med vaccin som inte är speciellt verksamma mot omikron väcker oro. Inte bara lokalt i de länderna utan även för hur pandemin kommer att utvecklas i hela världen.  

Omikron har av allt att döma en många gånger större förmåga att smitta än den i dag dominerande deltavarianten. Det betyder att viruset får förhållandevis fritt spelrum när omikronvarianten tar över i fler och fler länder. 

Hur sjuk blir man?

Den stora frågan nu är hur pass sjukdomsalstrande omikronvarianten kommer att visa sig vara. Det finns en del tecken på att den inte ger riktigt lika allvarlig sjukdom, men det är för tidigt att slå fast att så verkligen är fallet. Många forskare varnar för att dra sådana slutsatser. Även om omikron skulle visa sig leda till något lindrigare sjukdom sprids den så effektivt att det ändå kommer att innebära ett extremt hårt tryck mot sjukvården, menar många forskare.

Godkända vaccinsorter i Sverige

I Sverige och övriga EU har hittills fyra vacciner mot covid-19 godkänts. Dels Comirnaty från Pfizer/Biontech, Spikevax från Moderna, som är de vaccin som används i Sverige.

Vaccinerna Vaxzevria från Astra Zeneca och Covid-19 Vaccine Janssen från Janssen-Cilag, är också godkända men används inte i Sverige.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet