Internationell forskning har visat att det finns tre framgångsfaktorer för bra klassrumsledarskap:

1. Det ska vara ett positivt klimat i klassrummet och lärare och elever ska känna varandra väl.
2. Läraren ska organisera arbetet effektivt så att så mycket tid som möjligt går till lärande.
3. Själva inlärningen ska fokusera på att utveckla elevernas förmåga att tänka.

De här tre faktorerna kallar forskarna för emotionellt stöd, klassrumsorganisation och inlärningsstöd.

Filmar lektioner

I norska Stavanger pågår ett forskningsprojekt som ska ta reda på hur bra de norska lärarna är på klassrumsledarskap.

– Vi vill vara en fluga på väggen i klassrummet för att ta reda på vad speciellt duktiga lärare gör som är bra, säger Sigrun Ertesvåg som är forskningsledare och professor i pedagogisk psykologi vid Læringsmiljøsenteret på universitetet i Stavanger.

Hennes forskningsgrupp har filmat sammanlagt hundra lärare och klasser och nu analyserar hon det filmade materialet utifrån de tre faktorerna.

Viktigt med skratt

Inlärningsstöd handlar om att på ett varierat sätt få eleverna att tillgodogöra sig ett ämne för att få en djup förståelse av det. Men för att lyckas med det måste det finnas arbetsro i klassrummet, undervisningen ska vara effektiv och det ska vara frånvaro av stök. Men för att läraren ska lyckas skapa en bra arbetsmiljö krävs en positiv grundstämning i klassrummet, det som forskarna kallar emotionellt stöd.

– Vi kan se att det är en bra stämning när där finns många leenden och skratt. Det finns entusiasm och det handlar också om att läraren hela tiden är uppmärksam på om eleverna behöver hjälp, antingen ämnesmässigt, eller socialt, säger Sigrun Ertesvåg.

LÄS MER: Rektorn: ”Eleverna kommer till skolan pigga och gladare”

Preliminära resultat från forskningen i Norge visar att norska lärare är bra på emotionellt stöd och klassrumsorganisation. Lärarna känner sina elever väl, stämningen i klassrummet är för det mesta god och undervisningen är väl strukturerad. Resultatet förvånar inte Sigrun Ertesvåg.

– Norden, ja iallafall Norge, har de senaste 20 åren varit upptagna av den sociala delen, att eleverna ska trivas och ha det bra i skolan.  Det är bra för det allra viktigaste redskapet för läraren är att ha en god relation med sina elever och visa att man är intresserade av dem.

Utmana eleverna

Däremot visade det sig att de norska lärarna inte är lika bra på inlärningsstöd som ska verka för att eleverna utvecklar sitt sätt att tänka.

– Det handlar om att utveckla elevernas förmåga att tänka, att utmana eleverna att finna svaren själva och att reflektera. Här är konstruktiv feedback väldigt viktigt.

LÄS MER: Egenskapen som är viktigare än intelligens

 Sigrun Ertesvåg hoppas att hennes forskning ska komma lärarna till godo, och speciellt till de nyutexaminerade lärarna för att göra dem medvetna om de alldeles speciella utmaningar de kommer att möta som ledare för 20 – 30 barn och ungdomar.

– Vi har samarbetat en del med de lärare som vi har filmat. Vi har sett att de gör saker som de inte är medvetna om. Lärare som tror att de ställer öppna frågor gör inte det. Vi kan visa hur de kan arbeta mer strukturerat, säger Sigrun Ertesvåg.                     

Ledarskap i svenska skolor

När den svenska skolkommissionen presenterade sitt förslag för en bättre skola i våras efterlystes mer kunskap om klassrumsledarskap i svenska skolor.

 – Vi behöver forska på de utmaningar som lärare och skolledare möter i vardagen, och ett exempel är klassrumsledarskap. Det finns ju forskning om ledarskap i allmänhet som är betydelsefull men det finns unika förhållanden med att det är en skolklass, säger Jan-Eric Gustafsson som var ordförande i skolkommission.

– Har vi inte forskat på det i Sverige?

– Nej, inte i förhållande till problemets betydelse. Det är många nyutexaminerade lärare som upplever att de får en verklighetschock när de kommer ut i skolan. Att vara lärare är ett svårt yrke, de måste kunna läsa av väldigt komplexa situationer.

Se mer om ledarskap i skolan i SVTplay