Orangutanger som umgås med andra apor låter mer originellt än de som inte är lika sociala. Det visar en ny studie av en engelsk forskargrupp som undersökt vilda orangutangers kommunikation.

– Den här kopplingen tyder på att orangutangernas läten inte är medfödda utan påverkas av sociala faktorer. Det är ännu en likhet mellan apor och människan, säger Gabriela-Alina Sauciuc som är forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Dialekter hos aporna

Forskarna har studerat apor på öarna Borneo och Sumatra i Sydostasien och lyssnat på deras så kallade ”kiss squeak”-läten. Lätet liknar ett puss-ljud och används som varningssignal eller som ett sätt för aporna att signalera irritation och frustration. Gabriela-Alina Sauciuc har själv studerat orangutanger och deras beteenden.

– Man visste att det fanns lokala variationer i orangutangernas läten, att de kan ha dialekter. Men den här studien pekar på att befolkningstätheten, med andra ord hur många orangutanger som vistas regelbundet i ett område, kan påverka apornas läten, säger Gabriela-Alina Sauciuc.

Sociala nätverk

Till skillnad från schimpanser och många andra apor som lever i flock, lever orangutanger ensamma eller i par. Trots att de inte umgås närgående med varandra lever de ofta i samma område som andra orangutanger. Aporna kommunicerar och interagerar när de stöter på varandra och utgör sociala nätverk i de områden de vistas i. Sumatraorangutangerna lever i större sociala nätverk än borneoorangutangerna och den nya studien visar att sumatraorangutangernas ”kiss squeak”-ljud varierar mer mellan individerna än hos borneoorangutangerna.

– Det som kan hända i samhällen med högre befolkningstäthet är att en individ umgås med flera andra individer och utsätter sig för ett större antal varianter av läten. Det påverkar inlärningen om man har flera läten man ska lära sig och kan förklara trenden av originalitet hos sumatraorangutangerna, säger Gabriela-Alina Sauciuc.

Människans talförmåga

Att mingla med andra orangutanger har alltså betydelse för orangutangernas språkförmåga, precis som sociala sammanhang påverkar människans sätt att kommunicera. Gabriela-Alina Sauciuc förklarar att den nya informationen om människoapornas kommunikation kan hjälpa oss att få en bättre bild av människans evolution.

– Hittar man några likheter mellan apor och människor kan man dra slutsatsen att en viss egenskap har funnits väldigt länge under vår evolution. Då kan man försöka rekonstruera hur språkförmågan har utvecklats, säger Gabriela-Alina Sauciuc.