Det är forskare vid Stockholms universitet som systematiskt har gått igenom Svenska Kennelklubbens stambokstavlor ända sedan 1950-talet. Det man upptäckt är att inaveln inom de typiskt svenska hundraserna i genomsnitt har fördubblats.

– Det handlar inte om att de här raserna skulle vara sönderavlade, men vi kan konstatera att inaveln ökar onödigt snabbt. Och det är aldrig bra att förlora genetisk variation – speciellt inte om målet är att bevara en viss hundras, säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik, som lett studien.

Borde bevaras

Det finns tolv ”nationalraser” (se faktaruta) som Jordbruksverket definierar som inhemska och som Sverige har bevarandeansvar för. Mest inavlade är raserna drever och hamiltonstövare samt jämthund – älgjägarnas favorit och landets näst vanligaste hund.

Enligt forskarna beror den tilltagande inaveln troligen på att de som avlar hundar fokuserar på att förstärka egenskaper som jaktintresse och förmågan att spåra snarare än genetisk variation.

Prisbelönta hanar

- Trots att en hundras är vanlig är det ofta bara ett fåtal individer som används i aveln. Speciellt prisbelönta hanar brukar få många avkommor. Syftet är säkert att sprida bra anlag men resultatet blir att andra egenskaper går förlorade, säger Linda Laikre. 

Forskarna har dock hittat ett undantag: den starkt hotade gotlandsstövaren. Trots att – eller tack vare – antalet hundar är försvinnande litet har de som brinner för rasen lyckats upprätthålla den genetiska variationen genom att låta fler djur få valpar.

Kunskap från djurparker

Nu vill forskarna sprida den här kunskapen bland de olika rasklubbarna i landet.

– I djurparkerna finns det bra metoder för hur man med släktskapsinformation kan välja ut de djur som maximerar den genetiska variationen, säger Linda Laikre.

Vad händer om aveln bara fortsätter på samma sätt som tidigare?

– Då riskerar raserna att bli dåliga och den vanligaste lösningen blir då att försöka korsa in andra raser i aveln. Men då bevaras ju inte hundrasen – det är mycket smartare att använda det genetiska material som redan finns.