Vetenskap

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

SVT Vetenskap reder ut: så mår ozonlagret idag

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått mer än trettio år sedan Montrealavtalet skrevs under av FN. I avtalet ingick en utfasning av ozonförstörande gaser. Med hjälp av en av de största ozonforskarna reder vi ut hur ozonlagret egentligen mår idag.

De gaser som bryter ned ozonlagret kallas vanligtvis freoner. De användes tidigare i bland annat kylskåp och sprejflaskor. Freonerna förstör ozonlagret som finns i vår atmosfär och som skyddar jorden från solens farliga UV-strålar.

I samband med att Montrealavtalet signerades 1987 förutspåddes det att mängden freoner skulle minska över tid och att ozonlagret skulle börja återhämta sig. Men hur har det gått för ozonlagret?

Ozonhålet

Det ozonhål som har fått mest uppmärksamhet och det enda som finns kvar idag är det som ligger över Antarktis. Det är där de största återhämtningarna av ozonlagret har påträffats, berättar Susan Solomon, professor i atmosfärisk kemi och känd för sitt arbete med ozonhålet i Antarktis.

– Det finns tydliga tecken på att hålet håller på att täppas igen, speciellt om du gör mätningar under september. Du kan framförallt se att hålets area blir mindre för varje år, säger hon.

Svängiga år

Mätningar sedan 1987 har visat svängningar i ozonlagrets tjocklek. Susan Solomon förklarar att dessa svängningar beror på bland annat när och var man har mätt.

– I resten av världen är det svårare att mäta ozonlagrets tjocklek eftersom uttunningen har varit mindre där. Har man en svag signal från början är det svårt att få exakta värden, säger hon.

Största hotet och hoppet

Enligt Susan Solomon skulle det största hotet mot ozonets återhämtning vara freonutsläpp som är av ren olycka eller från företag som struntar i Montrealavtalet.

Hon hänvisar till en studie som nyligen publicerats. Den pekar på att det idag finns nya utsläpp av freoner, trots den internationella överenskommelsen att stoppa produktionen.

– Men trots att de utsläppen är större än vad vi hade trott, så är de långt ifrån samma nivåer som på 80-talet. Den goda nyheten är att vi har gjort mycket för att rädda ozonlagret och vi gör det fortfarande, säger Susan Solomon.

Individuellt bidrag

Men vad kan vi som individer göra för att hjälpa till och stoppa utsläppen? Susan Solomon säger att vi inte ska vara rädda för att använda sprejflaskor – freonerna i dem har bytts ut mot andra gaser.

– Ett tips är att engagera sig i debatterna. Gå med i organisationer som jobbar med klimatinsatser. Då är det lättare att göra sin röst hörd, säger hon.

Vill du veta mer om ozonlagret och kampen för att rädda det? Se då på Vetenskapens värld måndagen den 21 maj klockan 20.00 i SVT2 eller på SVTplay.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.