Nobelhistorikern: Årets kemipris är historiskt

Uppdaterad
Publicerad

Årets kemipris – klickkemin – är historiskt, men kvalar inte in som ett av de främsta jämfört med gensaxen, kvävefixering och pcr-testet. Det tycker Nobelhistorikern Gustav Källstrand på Nobelmuseet i en kommentar till dagens pris.

– I jämförelse med tidigare kemipriser är årets pris för den så kallade klickkemin historiskt. Men inte på grund av själva upptäckten utan för att en av de tre pristagarna, Barry Sharpless, är den femte person hittills som fått två Nobelpris. Det säger Nobelhistorikern Gustav Källstrand.

Barry Sharpless som idag är 81 år fick sitt första Nobelpris i kemi för 21 år sedan. Då var han alltså i 60 år.

– Det han belönas för idag är det arbete han gjort efter detta. Detta visar att Barry Sharpless presterat forskning på absolut högsta nivå även långt upp i åren, säger Gustav Källstrand. Det i sig är oerhört imponerande.

Den första som fick två Nobelpris var Marie Curie, först år 1903 och sedan år 1911.

”Inte ett av de tre viktigaste priserna”

– Årets kemipris kvalar inte in som ett av de viktigaste, men kanske kan göra det på sikt, säger Ronnie Berntsson, docent i medicinsk kemi vid Umeå universitet.

– Det här är ett pris som visar vikten av grundforskning. Det som Carolyn R. Bertozzi tagit fram är kemi som är mycket användbar, som tar bort giftighet och därför till exempel går att använda i biologiska läkemedel.

De tre pristagarna, Carolyn R. Bertozzi, Morten Meldal och K. Barry Sharpless, belönas för att ha utvecklat metoder som gör det möjligt att ta fram lätta och användbara molekyler som nu finns i många produkter runtomkring oss.

– Det är ett värdigt pris, säger Ronnie Berntsson, men inte ett av mina favoriter. Jag hade hoppats på att tekniken som gjort mRNA-vaccinerna möjliga skulle belönas.

Se vilka tre tidigare priser Gustav Källstrand anser vara de viktigaste – och varför – i videon ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.