Mark och Scott Kelly, födda 1964, är båda astronauter. Mark har sammanlagt drygt 50 dygn i rymden, Scott drygt 500. Men det var Scotts långresa 2015 till 2016 som fick bli jämförelsen.
Enligt de preliminära resultaten upplevde Scotts kropp bland annat syrebrist, inflammationer, förändrad näring och förändringar i genuttrycket, det vill säga hur information förs över från DNA till kroppens celler.
Kallas ”rymdgener”
Men de flesta förändringarna återgick till normalläget inom ett halvår efter återkomsten till jorden. Sju procent av förändringarna blev kvar och har kallats ”rymdgener”. De hängde bland annat samman med immunsystemet och hur DNA reparerar sig.
”Tvillingarna är inte längre genetiskt identiska”, trumpetade vissa rubriker. Men det är inte sant, säger NASA, det är för små förändringar för att kunna påstå sådant.
Svensk professor nyfiken
Dag Linnarsson är professor i rymdmedicin vid Karolinska Institutet i Solna och han säger att stressresultaten är väldigt intressanta.
– Astronauterna har någon slags inflammation i kroppen under resan, immunsystemet är stressat.
– Vad gäller genförändringarna som blev kvar måste man titta mer på dem innan man drar slutsatser, anser han.
I änden på våra kromosomer sitter så kallade telomerer. Normalt blir de kortare ju äldre vi blir. Scott Kellys blev istället längre. Han blev ”lite yngre” där uppe. Men hans telomerer återgick till det normala för hans ålder efter hemkomsten.
”Kommer inte avstå från att resa”
Resultaten måste hanteras försiktigt eftersom en studie normalt ska innehålla många fler människor än bara ett tvillingpar. Å andra sidan finns inte andra tvillingpar med likadana erfarenheter. Och resultaten är ändå lite intressanta eftersom det planeras för långa rymdfärder till månen och Mars de kommande årtiondena. En Marsresa tur och retur väntas ta nästan två år.
– Jag tror inte att de här förändringarna hos astronauten under ett år gör att man ska avstå från en resa till Mars eller månen, säger Linnarsson.
– Det finns andra hinder istället. Man måste skydda sig mot strålning bättre än man gör nu.