Scrolla till nästa bild för att se hela kartan över högriskområden. Foto: Thomas Fehrm/TT

Varannan bär på resistenta bakterier

Uppdaterad
Publicerad

Hälften av alla som rest i södra Asien och var tredje som varit i Sydostasien eller Nordafrika kommer hem igen med resistenta farliga bakterier. Det här visar en ny finsk studie. Vår ökande aptit på exotiska resmål bidrar kraftigt till att de farliga bakterierna nu snabbt ökar även i Sverige.

De resistenta bakterierna är idag ett av de allvarligaste hoten mot vår hälsa och mot den moderna sjukvården, det har Världshälsoorganisationen (WHO) slagit fast. Hela vår moderna, avancerade, sjukvård bygger på antibiotika, men idag håller vi snabbt på att göra denna så avgörande medicin obrukbar. Redan nu finns vissa bakterier som absolut ingen antibiotika biter på.

– Vi har fått in patienter som varit på semester i till exempel Grekland och hamnat på sjukhus där. De har sedan fått med sig fullständigt livsfarliga bakterier hem, berättar infektionsläkaren Johan Tham på sjukhuset i Malmö. Den allra farligaste heter ESBL-Carba.

Resistenta bakterier

– På den här sortens bakterier biter absolut ingenting. Därför har vi fått ta till oerhört drastiska metoder, samma man använde i början av 1900-talet, för att stoppa infektioner som orsakas av den bakterien. Vi har tvingats amputera kroppsdelar där bakterien fått fäste för att patienten alls ska överleva.

Indien värst

Den nya finska studien visar hur en speciellt vanlig resistent bakterie, ESBL, fått fäste hos resenärer som vistats i olika länder. Forskarna tog avföringsprover på 450 personer innan de åkte och nya prover efter resan. Studien visar, inte oväntat, att resor till södra Asien, bland annat Indien, innebar allra störst risk.

– I genomsnitt hade varannan resenär som vistats i södra Asien med sig ESBL-bakterien hem, säger Johan Tham som läst studien och själv gjort en liknande mindre studie på svenska resenärer.

– Om man hade drabbats av turistdiarré på resan, vilket nästan alla gör, så var risken för smitta 47 procent. Om man dessutom hade fått antibiotika mot magsjukan så ökade sannolikheten att bakterierna fått fäste i kroppen till hela 80 procent.

För resenärer som varit i Sydostasien, Mellanöstern eller norra Afrika var risken att bli bärare av resistenta bakterier i genomsnitt 33 procent.

Sjukhusvård utomlands direkt farlig

Johan Thams studie, som publicerades för ett par år sedan, visade ett liknande resultat.

– Att resa i Europa innebär mindre risk eftersom livsmedelshygienen i regel är bättre än i Asien, men hamnar man på sjukhus i till exempel Grekland eller Turkiet ligger man riktigt illa till. Där finns mängder av de riktigt farliga bakterierna som vi inte har någon som helst antibiotika mot idag.

Ofta vet man inte ens om att man bär på de farliga bakterierna.

– Man kan vara frisk och klara sig bra, tills man en dag måste ta antibiotika mot en urinvägsinfektion eller något annat, berättar Johan Tham. Eller om man behöver opereras eller behandlas mot cancer till exempel. Då kan bakterierna få fart och orsaka blodförgiftning i kroppen, ett tillstånd som kan bli livshotande.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Resistenta bakterier

Mer i ämnet