I boken har författarna granskat 3 000 inlägg på sociala medier bland influerare där över 50 procent innehöll olika varumärken.
Influerarna själva vill ofta att andra ska se på branschen som ett yrke, inte en hobby. Ändå är det inte alla som är beredda att följa de regler för reklam som gäller för andra arbeten och som regleras av till exempel Reklamombudsmannen (RO), menar författarna till Badfluence.
Vill inte bli granskade
Som ett exempel tar de upp Bianca Ingrossos reklamfilm för hennes egna sminkmärke som fälldes av RO för könsdiskriminerande innehåll. Trots det upprepade sig influeraren och samma fällning gjordes tre gånger totalt utan att hon ändrade ståndpunkt.
– Jag tror att det är för att de inte är vana att bli granskade, medierna har behandlat dem som vanliga kändisar istället för stora företag och därför tror vi att de ibland reagerar så känslomässigt, säger författaren Julia Lundin.
En snabbt växande bransch
En del influerare har gått från noll till miljoner följare bara under en kort tid. I dag har till exempel Anna Nyström 8,4 miljoner följare på Instagram medan Sveriges största tidning endast har 5 552 000 miljoner läsare i veckan.
– Det har gått väldigt fort och samhället har inte hängt med. Även de själva ser sig ofta som vanliga personer, säger Julia Lundin.
Vad är skillnaden mot när till exempel tv-kanaler gör reklam för sina egna tv program jämfört med när Bianca Ingrosso gör reklam för sitt sminkmärke?
– Dels handlar det om att influencern har väldigt nära relation till sina följare, den som följer influencern ser ofta upp till personen. Det blir som att en vän rekommenderar en produkt till mig, skulle Julia rekommendera sitt schampo till mig som hon använt och tycker är fantastiskt så skulle jag ju hellre köpa det än om en tv-reklam rekommenderar det, säger författaren Yasmine Winberg.
