På boenden i Halland och på Gotland har demenssjuka möjlighet att vistas utomhus när de vill. I Norrbotten är utetiden begränsad på 75 procent av boendena.
– Det ska inte vara ett lotteri, att man hamnar på ett bra ställe eller om man hamnar på ett dåligt, säger Ingmar Skoog, professor och demensforskare vid Göteborgs universitet.
– Vad är det som gör att det är så stora skillnader? För det här är ju jättelika skillnader, fortsätter han.
Unik statistik visar skillnader
I statistiken har Socialstyrelsen, exklusivt för Uppdrag granskning, skilt ut demensboendena från de vanliga vård- och omsorgsboendena och boendena med avdelningar för bägge. Sådan statistik har aldrig tidigare tagits fram. Siffrorna indikerar hur bra landets demensboenden är och hur väl de tar hand om de boende, menar Ingmar Skoog.
– Man vet ju att ett bra omhändertagande, ett aktivt äldreboende där folk får träna, där man har olika meningsfulla aktiviteter kan påverka hur svår demensen är, säger han.
Drabbades tidigt av demens
Stefan Eriksson, 57, från Floda i Västra Götaland drabbades tidigt av demens och behöver nu mer vård än vad han kan få i hemmet. Hans fru och dotter berättar i serien “När jag inte längre minns dig” om det svåra beslutet att låta Stefan flytta till ett demensboende. De väljer ett boende som ligger bättre till än landet som helhet när det gäller träning och att de boende kan komma ut. Personalen är bättre utbildad, men är också något färre än genomsnittet i landet.
Javascript är avstängt
Minister: ”Ska inte vara avgörande”
Äldre- och socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) reagerar på de stora skillnaderna mellan landets demensboenden.
– Vilket boende du kommer till ska inte vara avgörande för vilken vård eller vilken omsorg eller stöd som du faktiskt får, eller de facto om du faktiskt får en demensdiagnos eller ej.
Majoriteten av dem som drabbas av demens är över 80 år. I takt med att vi blir att äldre kommer trycket på demensvården att öka. År 2020 var cirka 500 000 svenskar över 80 år. Om sju år, 2030, har den gruppen vuxit till över 800 000 personer, enligt SCB. Anna Tenje (M) ser kompetensförsörjningen som en utmaning kopplad till den demografiska utvecklingen. Hon belyser också värdet av att bygga ut den dagliga verksamheten för personer med demensdiagnos.
– Det vet vi är bra, inte minst för att man faktiskt kan bo kvar hemma lite längre vilket man också vill, säger Anna Tenje (M).
Här kan du själv gå in och jämföra de särskilda boendena där du bor, både demensboenden, blandboenden och vanliga vård- och omsorgsboenden.
Exempel på stora skillnader på landets demensboenden
Personaltäthet: I Värmland är det 26 i omsorgspersonalen per hundra vårdtagare. I Jönköping är det 39.
Sjuksköterskor: I Västmanland arbetar hälften så många sjuksköterskor på demensboendena som i Dalarna. 3 sjuksköterskor per hundra vårdtagare mot 5,8.
Möjlighet till fri utevistelse: I Halland och på Gotland går det på alla boenden. I Jämtland på hälften. I Norrbotten på en fjärdedel av boendena.
Träningslokaler: Saknas helt i Norrbotten, Kalmar och Jämtland. I Gävleborg finns det på över 60 procent av boendena.
Utbildning: Lägst andel utbildad personal finns på ett boende i Kiruna. Där har 19 procent av personalen adekvat utbildning. På 42 av landets boenden i bland annat Sundsvall, Borlänge, Grums, Västerås och Ronneby har all omsorgspersonal adekvat utbildning.
Siffrorna bygger på vad boendena själva rapporterar till Socialstyrelsen. Den senaste undersökningen gjordes 2022.
