Samir(Reporter): – Hej! Har tidigare sett att ni kan hjälpa till med Högskoleprovet. Kan man få hjälp?

”HP-guden”: – Hej! Vem är du? Finns möjlighet...  

Reporter: – Får jag garantier på att det funkar..

HP-guden: – Vi tar en fast taxa om 100 000 som betalas när du fått ditt resultat...5.000 avläggs i förskott.

Det är januari 2016. Och fortfarande två år kvar innan polisen kommer att slå till.

Om några månader är det dags för högskoleprovet. Ett prov som gör att du, som inte fick tillräckligt bra betyg för att komma in på din drömutbildning, får en andra chans.  

För ett tillräckligt bra resultat på högskoleprovet, gör att du kan få en plats på landets topputbildningar. 

Dock är det inte så lätt. Bara 0.1 procent av alla som gör det, får högsta resultatet – 2.0. 

Men det finns aktörer som hävdar att det finns en genväg.

Vi skriver till en av dom, som på nätet kallar sig HP-guden, högskoleprovsguden.  

För 100 000 kronor erbjuder dom hjälp att fuska till sig ett toppresultat. 

Ännu vet vi inte hur fusket går till.  

Det är därför vi, med påhittat namn och en fejkad profil, söker kontakt med nätverket och utger oss för att vara intresserade av att köpa fusket.

Reporter: – OK. Om jag vill köra på. Hur gör vi?

HP-guden: – Du träffar en av mina säljare…  och legitimerar dig samt avlägger deposition, 5 000 kronor.

Personerna bakom nätverket är försiktiga. För att få köpa fusket måste man legitimera sig, och plötsligt har vi fått problem. 

En sökning på mitt namn på nätet skulle omedelbart avslöja att jag är reporter på SVT. 

Men trots detta tackar vi ja.  

Och jag bestämmer mig för att göra det enda som kan hjälpa mig inför mötet.

Jag byter namn.  Efter att ha fyllt i diverse blanketter från Skatteverket, kan jag bege mig till Polisen och hämta min nya legitimation.

Samir Bezzazi finns inte längre, och jag är redo att träffa säljaren som ska hjälpa mig att fuska på högskoleprovet. 

Något som inte ska kunna gå.

Med 5000 kronor i kontanter och mitt nya ID-kort är jag på väg till det café där säljaren vill träffa mig.

Reporter: – Tjenare.

Säljaren: – Tjenare. 

Reporter: – Trevligt att träffas. 

Säljaren: – Detsamma. Jag måste bara ta lite vatten. Jag håller på...jag är sjuk.  

Reporter: – Du också? 

Säljaren: – Eller om det är pollen. Jag vet inte riktigt.

Jag får instruktioner om vilken teknisk utrustning jag ska använda under fusket. Och att jag efteråt, när jag fått mitt toppresultat, måste betala de resterande 95 000 kronorna.

Och jag ger honom mitt förskott på 5000 kronor.

Säljaren: – Jag behöver inte räkna va?   

Reporter: –  Nej du kan skicka till mig annars.   

Säljaren: – Vi gör så här. Jag fotar alltid men jag håller tummen upp så att jag inte kan kopiera sen.   

Reporter: – Ah okej. Det uppskattas. 

Några dagar senare landar utrustningen som jag ska använda på provdagen. Och det är som taget ur en spionfilm. Det rör sig om trådlösa minimala hörsnäckor, så små att de inte syns när man har dom i örat. Dom måste tas ut med en magnet.

Dom kommer med ett band som ska träs runt halsen och kopplas till min telefon. Kort och gott är det en sorts trådlös handsfree.

Och allt går att dölja under kläderna. 

Nu är jag redo för högskoleprovet.

Tillsammans med cirka 80 000 andra provdeltagare ska jag försöka få ett så högt resultat som möjligt.  

Skillnaden är bara att jag, kanske, har en liten fördel. 

För att kunna spela in allt, så sitter jag inte i en provlokal, utan i TV-huset i Göteborg. På så sätt kan jag notera alla svaren jag får och se om fusket fungerar – utan att vara en fuskare.   

Provet börjar.

Och inom tio minuter hör jag en röst.   

HP-guden: – Sådär allihopa. Då är ni igång. Vi har dom första 20 svaren. Vi kommer börja lämna fem svar åt gången. Ni kan börja skriva svar 1 till och med 5. Här kommer svar 1 till och med 5.   

Röst: – Svar 1, D, David. 1, D, David.

Åtta timmar senare är provet klart. 

HP-guden: – Ja, vi vill tacka er för att ni var med. Hoppas det var en bra erfarenhet, sen så får ni förhoppningsvis era resultat om en månad och blir riktigt glada o belåtna. Så med dessa ord tackar vi för oss och stänger ner. Bra jobbat! 

Jag har noterat 160 svar, men kommer själv inte ihåg en enda fråga. Allt jag har gjort är att slaviskt lyda den där rösten.

HP-Guden: 25 C, Cesar.

Med rätta. För sen kommer facit.

 Jag fick nästan alla rätt: Hade jag suttit i en provlokal hade jag fått högsta poäng: 2.0. Ett resultat som gjort att jag hade kommit in på i princip vilken utbildning som helst i Sverige.

Rösten i örat ledde mig rätt, och annonserna på nätet talade sanning. Fusket på högskoleprovet fungerar.

Det är dags för mig att träffa säljaren igen. Han tror att jag ska ge honom dom återstående 95 000 kronor som fusket kostade.

Men jag tänker berätta vem jag egentligen är. 

Reporter: – Jag får presentera mig. Samir heter jag. Jag är reporter på Sveriges television. Jag gör en grej om högskolefusk.  

Säljaren: – Okey.

Reporter: – Jag skulle egentligen bara vilja intervjua dig. 

Säljaren: – Okey, tack. 

Säljaren i Stockholm flyr, men ändrar sig snabbt och kommer tillbaka.

Han går med på att prata med mig.

 Säljaren: – Min roll är att jag tar in ett förskott med pengar. Så jag får då ett datum där jag ska träffa någon som då ska lämna det här förskottet. Och då tar jag det och går vidare med det och lämnar det egentligen till en postlåda som jag lägger i. Jag träffar aldrig dom som hämtar i slutändan.

Han säger att han själv inte vet vilka personerna är som döljer sig bakom toppen på HP-guden och att han inte vet hur många säljare som jobbar åt nätverket:

Reporter: – Hur många säljare är ni då?   

Säljaren: – Det är...Jag vet inte helt ärligt. Jag vet att det är en till. Det är allt jag vet.

Säljaren – Jag misstänker att det är en organisation som är uppdelad i flera delar och då har alla en viss specifik uppgift och man möter liksom aldrig riktiga kärnan. 

Det ska fortfarande dröja flera år tills polisen slår till mot fusket, och ännu har vi ingen aning om vilka som är hjärnorna bakom.

Men vi vet att fusket pågår och att det fungerar.

Och vi vet att myndigheterna verkar ligga flera steg efter fusknätverken.

Ur Rapport:

I rapport ikväll: Köp dig ett toppresultat. SVT avslöjar omfattande fusk med högskoleprovet.

Tuula Kuosmanen: – VI tar det här på högsta allvar. Det är beklagligt att det blivit så. Det säger bara att det är individer som vet hur man kan använda systemet.

Ur Aktuellt:

Helene Hellmark Knutsson: – Vi ser mycket allvarligt på det här det är helt oacceptabelt att man fuskar sig in på högskola.

Två månader efter reportaget kommer regeringen med ändringar.

Att fuska eller att hjälpa någon att fuska har inte varit olagligt.  

Men nu måste man på heder och samvete skriva under att man inte kommer att använda otillåtna medel på provet. Bryter man mot det kan man få böter eller fängelse och stängas av från att göra provet under två år.

Samtidigt planerar myndigheten som ansvarar för provet, UHR, Universitets och högskolerådet, att lägga in en hemlig fälla i provet –  som ska avslöja eventuella fuskare.

För att undersöka om myndigheternas åtgärder räcker, och för att försöka hitta hjärnorna bakom, ger vi oss återigen in i fuskvärlden.

Och denna gången börjar vi i Polen.

Adel Matte: – Det bara kom ett brev, ganska blankt tror jag. Sedan när jag började läsa och se priserna kopplade jag och, aha okej, det är högskoleprovet dom försöker hjälpa med. Men jag vet inte, jag blev mest förvånad om man säger så.      

Reporter: – Vad tänkte ni då?  

Carolina Surowiak: – Alltså jag trodde inte på det mest, jag trodde att det var ett skämt.

Adel Matte och Carolina Surowiak pluggade till läkare i Polen. En dag fick de hem ett brev med detaljerade instruktioner om hur dom kan köpa ett toppresultat på högskoleprovet, så att dom kunde komma in på läkarlinjen i Sverige.  Priset varierade mellan 30 och 100 000 kronor, beroende på vilket resultat du ville ha.

Det handlar om ytterligare ett nätverk, och dom är så säkra på att kunna sälja fusket, trots myndigheternas regelskärpningar, att dom marknadsför sig öppet, genom att skicka reklambrev till potentiella kunder.  

Jag väljer att också testa deras fusktjänst.  

Rutinen är densamma. Ett förskott på 5000 kronor ska betalas och resten efter att provresultatet kommit.

Men istället för att träffa en säljare vill det här nätverket att man ska skicka handpenningen till en anonym postbox i Stockholm.

På så sätt kan vi aldrig får reda på vem som får pengarna. 

Om vi inte övervakar postboxen.

Röst: – En kvinna igen va.

Röst: – M.

Röst: – Blå jacka 1343.

Röst: – Ge mig ett reg-nummer där om du har så ska jag kolla det.

Röst: – Här har vi en kille. Röd jacka, röd keps.

Tyvärr så kommer ingen och hämtar de 5000 kronor vi skickat till postboxen, men att förskottet kommit fram råder det inga tvivel om. 

Snart får vi nämligen ett paket från fusknätverket.  

Det är en specialdesignad telefon kopplad till minimala trådlösa hörsnäckor. Precis som förra fusket, är det genom dom som dom rätta svaren ska levereras direkt in i fuskarens öra. 

Det har gått ett halvår sedan jag fuskade senast och det är dags för ett nytt högskoleprov. Och vi ska snart få veta om regeringens skärpta regler fått den effekt man hoppats på. 

”Vi kommer att läsa upp frågorna ett till tio. Fråga nummer ett, B, Bertil. Fråga nummer två, D, David. Fråga nummer tre, E, Erik.”

Allt verkar gå enligt plan. Svaren levereras i god tid, å hade jag exempelvis suttit några hundra meter längre bort, i en av landets tusentals provsalar, hade jag med stormsteg närmat mig 2,0.

Men plötsligt händer något. 

”Vi kommer nu att börja läsa frågorna eftersom att frågorna kommer i olika ordning beroende på vilket prov ni har. 13 minus x är lika med minus 24. Vad är x? Svaret är: 37” 

UHR har gillrat en fälla i det sista delprovet. Frågorna kommer i olika ordning beroende på vilken provsal du sitter i.  

Det betyder att fusknätverken inte kan leverera en rätt rad, eftersom raden kan se olika ut på olika platser.  

Och det får viss effekt. 

Efter det här högskoleprovet kommer myndigheten att lyckas avslöja 51 fuskare, som helt enkelt hade toppresultat, förutom just på det omkastade provet. 

Något som är så osannolikt att flera av dom senare kommer att dömas i domstol.

Men myndigheterna lyckas bara skumma på ytan. Flera nätverk, bland annat dom vi tagit hjälp av, lyckas undvika fällan och istället leverera rätt svar:

Och återigen sitter vi med svar som skulle gett högsta resultatet 2.0. 

Och myndigheterna ligger fortfarande steget efter fusknätverken. 

Tuula Kuosmanen: – Vi har inte trott att det fusk pågår under det här provet också som det har under tidigare provet. Det är därför också som vi tog till åtgärden den här åtgärden med att kasta om frågorna.

Reporter: – Här säger dom då. Dom förstod ju det och sa frågorna och sen?  

Tuula Kuosmanen: – Ja, det gjorde dom uppenbarligen i det fallet.

Vi är tillbaka utanför postboxkontoret i Stockholm. 

Senast vi var här var det ingen som hämtade vårt paket, ändå nådde våra pengar nätverket. Därför misstänker vi att hjärnorna bakom fusket vidtagit ytterligare en försiktighetsåtgärd. Automatisk eftersändning, vilket betyder att all deras post först landar i postboxen, men skickas sedan vidare till deras riktiga adress, som förblir hemlig

Därför tänker vi denna gången skicka ett brev till. Men inte med de resterande 95 000 kronorna som nätverket förväntar sig som betalning, utan istället med en sådan här.

En GPS, kopplad till ett datorprogram, där vi kan följa den i realtid.  

Förhoppningsvis hela vägen hem till dom som ligger bakom fusket.

Plötsligt ser jag hur vår GPS börjar röra på sig, samtidigt som en av postboxföretagets anställda ger sig iväg. Personen har skrivit en ny adress på kuvertet och postar det.  

GPS:en åker runt i några dagar, för att till slut stanna.  

Vårt brev har landat hemma hos nån.

Vi har lyckats hitta en av hjärnorna bakom fusket på högskoleprovet.

Platsen, tillsammans med information från källor och 18 månaders granskande, leder oss till männen – bakom flera av nätverken- som tjänat miljoner på att sälja fusket på högskoleprovet. 

Huvudman 1: – Det är mycket pengar. Från början så tyckte vi väl att om man bara hjälper en eller två personer så förstör det inte systemet så mycket.  Nu är det kanske lite värre då.

Skulle det inte handla om så mycket pengar hade vi inte hjälpt så många.

Efter att ha pratat med flera av dom som ligger bakom fusket, börjar omfattningen bli tydlig. 

Vi gör egna stora kartläggningar där vi samkör alla som fått höga resultat på högskoleprovet, mot deras sociala aktiviteter på Facebook och kontakter med företrädare för fusknätverken. 

Vi kontrollerar tidigare provresultat och gymnasiebetyg, och vi kommer via källor, över delar av nätverkens egen dokumentation.

Fram växer bilden av minst 100 fuskare per högskoleprov och inkomster på uppskattningsvis 6 miljoner kronor om året.

Men i samtalen med männen bakom framkommer ytterligare en central uppgift.  

Hur dom kommer över dom rätta svaren.

Reporter: -Hur ser det under provdagen för själva provledaren?   

Huvudman 2: – Provledaren är där. Han sitter i salen tillsammans med andra elever som skriver provet. Det är inte mer med det. Han tar fram en mobiltelefon, fotograferar bilderna och skickar iväg det.  Folk är så pass stressade under provdagen så dom märker inte att nån tar fram mobilen.  

Reporter: – Provet börjar klockan 9. När fotar provledare och skickar?   

Huvudman 2: – En halvtimme innan. Så det är gott om tid.

Det är några av högskolorna och universitetens egna anställda som läcker. De som ska övervaka att allt går rätt till förser nätverken med proven i förväg: 

Huvudman 2: – Han sitter i huvudkontoret tillsammans med andra provledare. För honom är det ganska enkelt riva ut ett prov och fotografera det inne på toaletten,  

Tidigare har varit folk som filmat provet i realtid, fast det har inte varit så säkert. En provledare är mer säkert.    

Huvudman 2: – Sen är jag säker på att det finns andra provledare som håller på med precis samma sak för dom har alltid egna kopior av provet. Så det förutsätter att någon läckt över till dom.  

Med tanke på hur utspritt fusket blivit i hela landet så är sannolikheten väldigt låg att det inte finns fler provledare därute.    

Reporter: – Nu ses vi igen. Börjar det bli lite tjatigt?

Tuula Kuosmanen: – Ja, det är lite samma tema kanske men lite nya vinklar. 

Jag träffar Tuula Kuosmanen för tredje gången. Också nu med dåliga nyheter.  

Tuula Kuosmanen: – Det är förfärligt. Det är ett ansvarsåtagande man har. Det är ett uppdrag man har, jag skulle vilja säga att det är ett hedersuppdrag man har, man ansvarar för att ett prov går rätt till. Provet används för urval till högskolan, man är ju på nåt vis högskolans förlängda ar för man är anställd av ett lärosäte eller provanordnaren.

Den här historien tar inte slut här. För dom hemliga fusknätverken skulle inte finnas om det inte fanns kunder, fuskare som köpt sig förbi kössystemen på universiteteten. William är en av dom som lurats på sin plats på drömutbildningen

William: Jag valde att söka till läkarlinjen för att jag kände att de senare åren att gymnasiet, att det var de naturvetenskapliga ämnena som lockade mig allt mer och mer. Jag valde naturvetenskap för att jag ville ha något brett men när jag väl hade börjat så kände jag att det är det här jag vill hålla på med. Och då var läkaryrket det som checkade alla boxar liksom.

Programledare: Du hamnade på reservplats

William: Ja. Jag sökte till Göteborgs universitet, och hamnade till slut på första reservplats in till läkarlinjen.

Programledare: Känner du till våra tidigare avslöjanden om högskoleprovet och fusk?

William: Ah, jag såg dokumentären när den kom den första. Så det gjorde jag.

Programledare: För jag har en lista här med namn på med fuskare som går på olika utbildningar runt om i landet. Och Göteborgs universitet ser du finns ett antal personer som har fuskat sig in på en plats. Det betyder också då att det är personer som fuskat sig in på en plats som du egentligen skulle ha haft.

William. Ah.

Programledare: Vad tänker du kring det?

William: Det blir ju en väldigt konstig känsla på ett sätt för att det är någon som har tagit min plats och gått förbi, och förbisett alla typer av akademiska meriter egentligen och bara sopat mig åt sidan och tagit min plats. Det känns väldigt skevt, väldigt konstigt.

Man trodde verkligen att man hade tävlat eller jämförts med jämlikar som hade kämpat för dom här resultaten lika mycket som en själv. Så det känns ju, ah man blir ju på något sätt frustrerad av det att någon kan köpa sig en plats på något man ska förtjäna.

Programledare: Vad skulle du vilja säga till dom här fuskarna?

William: Mest ta reda på varför? Varför man väljer att göra så? Varför anser ni att ni är värda en plats mer än mig som inte köper en plats.

Programledare: Ska du försöka komma in igen?

William: Tanken är ju det. Det är fortfarande det yrket som jag vill hålla på med i framtiden, så det kommer jag absolut göra.

Programledare: Tack.

I flera år har vi granskat fusket på högskoleprovet. Vi har avslöjat hur det går till, vi har spårat och intervjuat männen som ligger bakom, och vi har visat att myndigheterna, trots försök, hela tiden ligger steget efter. Tills nu.

Våren 2017 var Catharina Linné åklagare på Ekobrottsmyndighetens huvudkontor i Stockholm. Efter att ha sett våra avslöjanden, och myndigheternas problem med att komma åt fusket – ansåg hon att det var dags att verkligen göra något.

Catharina Linné: – Man tänkte redan från början tänkte man ju: är det verkligen sant? Ska det här få, hur är det möjligt. Och hur... ska man inte kunna stoppa den typen av verksamhet på något sätt, ögonaböj. Då vände jag mig till överåklagaren på ekobrottsmyndighetens huvudkontor och tog upp det här till diskussion om vi inte på något sätt skulle kunna göra någonting åt själva verksamheten, alltså själva grogrunden till det här va. Och se det som ett av våra brott helt enkelt, vi sysslar ju med ekobrott, ekonomisk brottslighet i näringsverksamhet. Han tyckte som jag så småningom bestämdes det att det skulle läggas på den polisoperativa enheten som finns inom ekobrottsmyndigheten som sysslar med underrättelseverksamhet.

Efter flera år av mer eller mindre misslyckade försök av myndigheterna att stoppa fusket hamnar ärendet på underrättelseenheten vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö. 

Och uppdraget är tydligt: – hitta och ställ hjärnorna bakom fusket till svars. 

Och gör det genom att följa pengarna.

Männen bakom nätverken som blivit miljonärer på svarta affärer.

Utredarna börjar med ett blankt papper, men får oväntad hjälp av ett tips som kommit in. Det är en man som misstänker att hans sambo är en del av ett av fusknätverk. 

Hon har gjort högskoleprovet sex gånger men bara fått 1,1 som högst. När hon plötsligt den sjunde gången får 1,9 och en plats på läkarutbildningen.

Men i tipset framgår också att kvinnan samarbetat med en 26-årig man från Östergötland.

Utredarna granskar mannen på djupet, och ser att han bedrivit en omfattande handel på Blocket och Tradera. Men att han i princip alltid sålt och köpt av en och samma man, hans 23-åriga bror.   

Totalt har de sålt och köpt saker mellan sig för 700 000 kronor. Paketen påstås ha innehållit silver- och guldtackor. Men när postombudet, efter misstanke, öppnar ett av paketen, visar det sig innehålla en chokladkaka, som 26-åringen betalade 95 000 kronor för.

Ett upplägg som gjort för att tvätta svarta pengar vita. 

Björn Norgren: – Jag heter Björn Norgren och är polis vid Ekobrottsmyndigheten i Linköping.  

Underrättelseenheten i Malmö skickar en anmälan om misstänkt ekonomisk brottslighet till kollegorna på Ekobrottsmyndigheten i Linköping – där en åklagare inleder en förundersökning.

Dom misstänkta är två bröder, 23 och 26 år gamla.

Men klockan tickar.  

För nästa högskoleprov är om bara sex veckor. 

Och det finns ännu inga bevis för att dom misstänkta bröderna ägnar sig åt att sälja fusk på högskoleprovet.

Björn Norgren: – Vi kartlägger även inköp som dom har gjort. Dels med hjälp av kontoutdragen, och även kontakt med olika leverantörer. Och när vi pusslar vidare så ser vi att dom har köpt mobiltelefoner i mycket stor omfattning. Hundra stycken eller därutöver. Det är inte ett normalt personligt behov med hundra telefoner.  

Reporter: – Vad var misstanken då?  Vad tänkte ni?

Björn Norgren: – Att det är utrustning som används för fusk på högskoleprovet.

Björn Norgren: – Då påbörjade vi med spaning, våran spaningsgrupp som dokumenterade vad dom här misstänkta personerna gjorde, Det första cirka veckan så hände ingenting, dom gjorde helt vardagliga saker, men efter cirka en vecka så dokumenterade dom när dom misstänkta började posta paket som vi misstänkte innehöll fuskutrustning på vanliga postbrevlådor, postnords brevlådor.

Björn Norgren: – Då gjorde vi husrannsakan i dom här brevlådorna, dokumenterade vilka som var mottagare av paketen och släppte sedan vidare paketen till mottagaren. Och jämförda mottagarna på paketen med dom som var anmälda till att skriva högskoleprovet vårterminen 2018 och det stämde väldigt väl överens.

Reporter: – Så dom som skulle få paket från den misstänkta fuskligan hade också anmält sig till högskoleprovet?  

Björn Norgren: – Ja.

Det här gav Ekobrottsmyndigheten tillräckligt för få ta till ett av dom starkaste tvångsmedel som myndigheten har.

Björn Norgren: – Då går åklagaren in till tingsrätten och ansöker om att få avlyssna ett par telefoner.

– Hallå

– Hej hej. 

– Eh.. jag tänkte åka snart. 

– Aa.. det blir bra. 

– Har du... eh. har du frimärken eller? 

– Nej det har jag inte. Just det, dom där två som är ju, dom har jag inte skickat än. 

– Näe...

– Mmm.. 

– För jag har en till nu. 

– Aaa.. 

– Och den behöver skickas idag.

Parallellt beslutar åklagaren att göra det vi tidigare gjort: gå undercover och själv köpa fusket. 

Och man gör det genom att framstå som en stressad provdeltagare som snabbt behöver hjälp. 

Polisen: “Hej jag har lite panik och behöver hjälp inför 14/4. Jag har ej hunnit med att plugga och är nu villig att betala för en snabb och smidig lösning på mitt problem! Medveten om att det är kort tid kvar men behöver verkligen nyttja er tjänst!!  

Tänker mig 1.70?! Kan lösa en större del i förskott om nödvändigt! Vad behöver ni av mig?”  

”Mr Stressad.”  

Nätverket: ”Hej! Tack för att du vill anlita oss på HP-hjälpen, och välkommen!” 

Efter mejlkonversationer med nätverket beslutar åklagaren att betala 89 000 kronor för resultatet 1.7.

Polisen lämnar pengarna i en förvaringsbox på centralstationen i Stockholm och övervakar området med civila spanare.

Och det dröjer inte länge förrän man ser hur två män, både hämtar pengarna och lämnar fuskutrustning i förvaringsboxen.

En av dom visar sig vara den misstänkte 23-åringen, men han kommer inte med sin äldre bror. 

Istället visar det sig att det är brödernas pappa.   

Fusknätverket ser ut att vara ett familjeföretag.

Polisen fortsätter avlyssna männens telefoner, och sju dagar före provet snappar man upp ett gruppsamtal till en mängd fuskare: 

– Hej och välkommen till oss. Jag heter UHR2001. Jag hoppas att du hör mig klart och  tydligt.

Björn Norgren: – Det kom så småningom även ett övningstillfälle där det är tänkt att kunderna ska öva på att använda utrustningen.

– Ett två, ett två tre fyra. Vi kommer alltså att läsa provpass fyra.

Samtidigt börjar Ekobrottsmyndighetens spanare se ett rörelsemönster hos dom två bröderna och deras pappa.

Björn Norgren: – Vi hittade ju en lokal i centrala Norrköping som vi misstänkte var den lokalen som skulle användas som sambandscentral.  Alltså där dom då på något sätt sammanställer dom rätta svaren och sen ringer ut dom till kunderna. Och det var lite rörelse på den här adressen och framförallt var det rörelse vid dom här övningstillfällena.

Lokalen är en lägenhet på bottenplan. Som ägs av den äldsta brodern.

Åklagaren och utredningsgruppen bestämmer sig för att försöka ta männen på bar gärning, under själva provdagen.

Om det är som polisen tror, så kommer männen att vara i den här lokalen.

Björn Norgren: – Planeringen inför provdagen var att vi hade sett på dom här postade paketen då hade vi fått mer än tjugo stycken misstänkta fuskare eller kunder och då gjorde vi en geografisk fördelning så det blev ett par stycken i från Malmö, Göteborg, Stockholm, nån från Uppsala och någon från Umeå.

Det är den 14 april i år. 

Dagen för vårens högskoleprov. 

Björn Norgren: – Spaningsgrupper fanns på plats i Norrköping och hade koll på dom här misstänkta personerna.

Björn Norgren: – Det verkar som att dom går till sambandscentralen, två stycken personer. I rätt tid för att kunna genomföra den här verksamheten. Det ser ut som våra misstankar var helt enkelt. Dom var på dom ställena som vi misstänkte att dom skulle vara. 

Det är tidig morgon.

I den misstänkta sambandscentralen finns den yngre brodern och ytterligare en misstänkt medhjälpare.

Den äldre brodern och hans far har gått till en skola i närheten.  Det visar sig att sonen är anställd som provledare av universitetet, och kommer att få tillgång till hela provet. 

Nätverket kopplar nu upp sig från sin sambandscentral mot 70 fuskares telefoner runt om i hela Sverige.

Björn Norgren: – Redan någon timme före provet så har på en del av dom här avlyssnande telefonnummer så har kunderna blivit uppringda från sambandscentralen.

Pappan hjälper sin son som är provledare att så snabbt som möjligt få ut det läckta provet till dom som sitter i sambandscentralen: 

Men något går fel när dom fotograferar av provet.

Den yngre brodern som sitter i sambandscentralen ringer upp sin pappa.

– Hallå. 

– Hallå

– Hej.

– Det går åt helvete. Jag skar mig så jag har fått blod på kuvertet förstår du. 

– Eh! Jag fattar inte.

– Eh du måste ha missat ett helt uppslag.

– Jaha och nu kan jag inte öppna nå mer gånger.

– Hur dags börjar provet? 

– kl 09.00 

– Ah 

– Vilka, vad var det du sakna? 

– Sida 20 

– 20? 

– A, annars är det skitbra, du är jätteduktig. 

– Mm bra hej! 

– Hej!   

Plötsligt hör polisen hur nätverket levererar dom rätta svaren.

– Första frågan. Vilket svarsalternativ motsvarar tolv a upphöjt till..  

– Svaret är tre a upphöjt till två b delat med c.  

Fusket är igång och fungerar fortfarande.

Polisens spanare ser sedan hur pappan, som lämnat skolan, kommer till sambandscentralen. Då har det gått nära två timmar av provet.

Björn Norgren: – Vi lyssnar på dom och planen är att vi ska avbryta fuskutsändningen i mitten eller i slutet på provpass två. Dels för att höra att det sker ett fusk men även kunna avbryta så att inte fusket fortskrider.

Fem i elva kommer ordern: Slå till mot sambandscentralen. Polisen går in från två håll: dels krossar man fönstret som vetter mot gatan, dels går man in i uppgången och bryter upp ytterdörren. 

Björn Norgren: – Dom är mitt uppe i och levererar svar. 

Där inne står pappan, den yngre brodern och en man till.

Rösten som levererar dom rätta svaren till fusktelefonerna tystnar.    

Senare grips även brodern på skolan där han är provledare.  

Samtidigt slår polisen också till mot fuskare runt om i landet, som man lyckats identifiera.  

Björn Norgren: – Där efter när provpass två var slut. Mötte vi upp dom här åtta misstänkta fuskarna utanför deras provsalar och konfronterade dom. Samtliga dom åtta hade utrustning på sig. Så den beslagtogs och dom förhördes. 

På sig har dom fuskutrustningen med kopparband, magväska, eller kalsonger - med en specialbyggd telefon och minimala hörsnäckor.  

Fuskarna är utspridda över landet och polisen tar åtta av dom direkt. Men utifrån alla telefoner man avlyssnat vet man att cirka 70 har köpt fusket.  

Sex intensiva veckor av hårt arbete har lönat sig.   

Polisen har gripit fyra personer misstänkta för att vara hjärnorna bakom ett av fusknätverken. 

Och polisen har kommit över nätverkets sambandscentral.  

En direktingång till fusknätverkets hjärta. 

Björn Norgren: – Det är en lägenhet som är till viss de iordningsställd för ändamålet. Det är lite soffkuddar och madrasser på väggarna som skulle kunna vara för att dämpa eko.   

Det finns en dator och en ljudanläggning. Ljudanläggningen är kopplad till ett tjugotal mobiltelefoner som ligger upplagda på en bräda kan man säga och inkopplade så dom strömförsörjs och dom är inkopplade med ljud genom 3,5 mm-ingången.

Varje mobiltelefon är uppkopplad till flera personer, genom gruppsamtal. 

Det är via dom som fuskarna fått dom rätta svaren i örat under provdagen.  

Pappan, som varit medhjälpare och varit på samma skola som sin son, har på sig en mobiltelefon. 

I den finns det mängder av bilder av högskoleprovet.   

Björn Norgren: – Provledaren har lämnat över paketet med prov till den här medhjälpande personen. Den medhjälpande personen har fotograferat dom och därefter förseglat dom här plastemballagen och lämnat tillbaks provpaketet till provledaren. Därefter har provledaren påbörjat sin tjänst som provledare och där den medhjälpande personen har gått därifrån och gått till sambandscentralen. Och i den mobiltelefon hittas bilder på provhäften.

Reporter: På hela provet då?

Björn: Ja.

Beslagen kommer att bli en viktig del i utredningen. För under samma dag genomför polisen husrannsakningar i hemmen hos samtliga inblandade män. 

Hos den yngre brodern hittar man material och skisser som visar att man byggt den tekniska utrustningen hos honom.

I lägenheten, som använts som sambandscentral och ägs av den äldre brodern, hittas det utrustning som användes för att fotografera provet.

Man hittar också dokument som beskriver verksamheten: Instruktioner om hur fusket går till och pris- och kundlistor. 

Sammanlagt beslagtar polisen över tre miljoner kronor i kontanter.

Men man hittar också spår efter ytterligare en man – en 21-åring.

Björn Norgren: – I en av dom beslagtagna datorerna så finns namn på ett par olika personer som man kan misstänka har koppling till verksamheten eller till konkurrande verksamheter.

Björn Norgren: – Sen med hjälp av underrättelsearbete och pusslande får vi fram att det skickas ett sms från den här 21-åringen mobiltelefon till en av dom avlyssnade mobiltelefonerna med ordet ”test”.

Den femte mannen är student vid Lunds universitet och tekniskt kunnig.

Polisen knackar på hos 21-åringen. 

Man tar hans dator och hittar även här information om verksamheten.  

Men också något helt annat -  som får utredarna att reagera. 

Björn Norgren: – Det fanns en spade i hans källarförråd. Han bodde i relativt nybyggt hus utan, nybyggd lägenhet utan trädgård så en spade var lite avvikande att ha i ett källarförråd.   

Efter förhör berättar till slut en anhörig varför 21-åringen hade en spade i förrådet, och visar polisen platsen där den använts.

21-åringen hade grävt ner 1,6 miljoner kronor. Hemma i trädgården vid en sommarstuga, hos sina ovetande svärföräldrar.

Polisen: Nu står vi här vid det andra hålet som vi har grävt upp. Och det är den som du har anvisat att Lucas grävde ner den andra väskan och det var hösten 2017.

Utredarna hittar även en USB-sticka i en av väskorna. 

Full med listor över folk som köpt fusket. En sorts kundlista där det framgår vem, när, hur mycket dom köpt resultatet för.

Och det rör sig om hundratals namn. 

Anna Lander: – Med anledning av det här misstänkta fusket så gjorde SVT en dokumentär som visades under 2016 (...) och efter dokumentären så började ekobrottsmyndighetens underrättelseavdelning att titta närmare på det här.

Nära ett år efter att Catharina Linné på ekobrott ansåg att något måste göras mot fusket på högskoleprovet, kommer åtalet.   

Bröderna åtalas för medhjälp till osann försäkran, grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott, grovt penningtvättbrott.

Pappan, åtalas för medhjälp till osann försäkran.

21-åringen för medhjälp till osann försäkran, grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott, penningtvättbrott.

Ytterligare en man åtalas för medhjälp till osann försäkran.

Och tre kvinnor åtalas för penningtvättbrott.

Och 23 personer åtalas för ”osann försäkran”, alltså att ha försökt fuska på Högskoleprovet.

Torsdagen den åttonde november i år startar rättegången. Dom åtalade männen bekräftar att dom medverkat i att organisera fusket på högskoleprovet, men att dom ansett att det inte varit brottsligt.

Leif Silbersky: – Om du hade haft klart för dig att det här var brottsligt hade du gett dig in detta? 

Åtalad:21-åringen – Nej, såklart inte!

Åklagaren: Under hösten 2017 grävde du ner lite kontanter.  

Åtalad 21-åringen: – Ja

Åklagaren: – Och då undrar jag varför valde du att gräva ner dom o inte gå till banken?  

Åtalad 21-åringen: – Jag hade redan pengar på banken.

Jag tänkte ha det i ett kassaskåp men jag insåg att det skulle behöva vara stort och brandsäkert, jag hittade några sidor, främst amerikanska som sa, det verkar vara vanligare i USA att man gräver ner pengar, att gräva ner dom kändes då rätt logiskt. Det stod emot både inbrott och eldsvådor, jordbävningar och översvämningar. Det kändes som ett säkert sätt att förvara dom på.

Åtalad 26-åringen. Äldre brodern: – Jag hittade en tråd på nätet, ett forum som handlade om det här. Fusk på högskoleprovet och där skrev jag till flera användare. Och jag skrev då att jag helt enkelt ville vara delaktig för jag tyckte att det här var väldigt spännande.

Åtalad 23-åringen. Yngre brodern: – Då börjar dagen med att det kommer bilder i varje fall på den här daten på själva provet och sen så ska jag läsa upp.

Åklagare: Vad fick du det här ifrån då?

Åtalad:23-åringen, Yngre brodern – Det fick jag i chatt och jag tror det kom från Okänd.

Åklagaren: – Okänd vet du vem det är.

Åtalad 23-åringen. Yngre brodern: – Nej.

Fadern: – Han förklarar att det är moraliskt fel.

Pappan berättar att han något år före tillslaget får reda på att hans äldsta son säljer fusk på högskoleprovet.

Fadern: – Men det är inte olagligt. Och jag förstod att det här kan jag inte göra så mycket mot. Det var som det var. 

Fadern: – Jag kände att han var riktigt pressad så jag tänkte att jag ställer upp, han är mitt barn. Jag kan säga att det var ingen trevlig upplevelse o det är inget jag skulle gjort om.

Ännu är inte rättegången avslutad och dom misstänkta vare sig fällda eller friade.

Och även om myndigheterna genom sina insatser har lyckats sätta stopp för ett fusknätverk, så innebär inte det att alla dom, som tidigare fuskat, kommer att åka fast. 

Reporter: – Hi, my name is Samir. I am a reporter at Swedish television.    

Provdeltagare: - Yes.   

Reporter: – I noticed that you've got 1.85 on högskoleprovet.   

Provdeltagare: - Yes.   

Reporter: – I was just wondering: how did you achieve that score when you don't speak Swedish?   

Provdeltagare: - Well, I studied very hard. //especially on swedish as andra språk, and I took me more than one year to.….//  I think i was a little bit lucky too.

Som den här kvinnan som trots att hon inte kan svenska, fick närmast toppresultat.

Hennes resultat på 1.85 är fortfarande giltigt.

Reporter: – Just shortly, what do you say if I ask you that you cheated on högskoleprovet?   

Provdeltagare: - I think its completely nonsense and I don’t want you to call me if you think I cheated on högskoleprovet.   

Reporter: – But I am just curious about one thing. How did you solve the part of högskoleprovet where it is Swedish words? If you dont speak Swedish I mean? Hallå?   

Presskonferens Ekobrottsmyndigheten  

Reporter: – Samir, Uppdrag granskning. Har ni någon uppfattning om hur många fuskare som kan ha kommit undan?

Björn Norgren: – Nej vi har ingen siffra på det.  

Anna Lander: – Det finns personer säkert som sitter hemma och var första reserv, som har missat platsen för att det var någon annan som fuskade sig in vid det tillfället som kanske aldrig mer har möjlighet att söka till en utbildning. 

Reporter: – Tror ni att det finns folk som sitter på utbildningar runt om i landet idag och som har fuskat sig in? 

Anna Lander: – Det tror jag att det gör.

Under vår granskning har vi kunnat visa att hundratals personer fuskat.

När vi jämför våra listor över misstänkta fuskare med universitetens och högskolornas elevregister, visar det sig att många av dom idag pluggar på attraktiva utbildningar.

Dom finns i Umeå, Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala, Östersund, Örebro.

Och dom pluggar till läkare, jurister, psykologer, tandläkare, systemvetare, ekonomer, socionomer, civilingenjörer.

Och dom har tagit en plats från någon som inte fuskat.

Jag ringer några av dom som finns i fuskligans kundregister.

Läkarstudent: – Hej det är...

Reporter: – Tjena. Samir heter jag och ringer från Sveriges television, Uppdrag granskning.

Läkarstudent: – Hej.

Reporter: – Hej. Du, jag undrar om du kan hjälpa mig med en sak. Det är nämligen så att jag håller på med ett reportage som har med fusk på högskoleprovet att göra...Hallå?

Socionomstudent: – Hallå!

Reporter: – Ja, hallå. Vem har jag kommit till?

Socionomstudent: – Vem e du?

Reporter: – Samir heter jag reporter på Sveriges television Uppdrag granskning.

Socionomstudent: – Ahh.

Reporter: – Har jag kommit till?

Socionomstudent: – Eh. ah.

Reporter: – Vad skulle du säga om jag säger att jag tror att du har fuskat på högskoleprovet?

Socionomstudent: – Att det låter roligt

Reporter: – Hur menar du då?

Socionomstudent: – Ah jag vet inte jag tycker bara det låter tramsigt.

Reporter: – Du menar att du inte har fuskat?

Socionomstudent: – Nej, definitivt inte.

Reporter: – Var pluggar du i dag någonstans?

Socionomstudent: – Jag jobbar.

Reporter: – Men du pluggar inte socionomprogrammet eller?

Socionomstudent: – Nej.

Reporter: – Men får du inte CSN-lån för att du pluggar socionomprogrammet?

Socionomstudent: – Eh jo, men jag förstår alltså inte varför du kom på det här för det låter jättekonstigt.

Reporter: – Men du pluggar alltså socionomprogrammet?

Socionomstudent: – Eh ah.

Reporter: – Men du känner inte igen alls att du har fuskat på högskoleprovet? Det är ingenting du har gjort

Socionomstudent: – Nej. Jag tycker det låter jättekonstigt, och jag har faktiskt inte tid att prata så jag måste tyvärr lägga på.

Reporter: – Tack så mycket ändå. Lycka till med studierna.

Socionomstudent: – Tack hej.

Fusket på högskoleprovet har pågått under minst fem år.

Men hur många fler som sitter på prestigeutbildningar med falska meriter – vet vi inte.

Men svaret på den frågan har inte Universiteten, Högskolorna eller någon annan myndighet heller.

Reportaget Högskoleprovsfusket finns att se på SVT Play och sänds på SVT1 onsdagen den 21 November 2018.