Hemlösa personer som saknar sociala problem, som missbruk eller psykisk ohälsa, blir allt vanligare i svenska storstäder.

I Göteborg räknar man med att hälften av stadens 5 000 hemlösa tillhör denna grupp. De kallas för strukturellt hemlösa. Till skillnad från personer med sociala problem har de ingen rätt att få en bostad av socialtjänsten.

Mohammed Abughalioun kommer från Palestina och berättar att hans son fick komma till Sverige efter att Mohammed fått uppehållstillstånd.

– Jag har ingen lägenhet. Jag flyttar hit och dit och hit och dit, säger han när Uppdrag granskning möter honom på ett vandrarhem i Göteborg.

“Tar ju det ansvar som lagstiftningen har tänkt sig”

En ny rutin som Göteborgs stad nyligen infört tydliggör att personer som tillhör gruppen strukturellt hemlösa i huvudsak ska få pengar för att betala för en akutlösning, en vecka i taget. Om det finns särskilda skäl kan de placeras i ett av kommunens egna akutboenden, även det en vecka i taget.

– Vi tar ju det ansvar som lagstiftningen har tänkt sig. Vi har ett ytterst ansvar för att människor inte ska bo på gatan, om de kommer i akut nöd. Och de personer som har sociala problem ska vi naturligtvis stödja, som behöver annat stöd från oss än en bostad. Den här rutinen berör inte dem, säger Eva Saletti, sektorschef i Göteborgs stad.

Kostnaderna för boende till hemlösa i Göteborg har skenat de senaste åren. Mellan 2011 och 2018 ökade kostnaderna från 500 miljoner till nästan en miljard kronor.

Det är en av anledningarna till att socialtjänsten nu infört den nya rutinen.

Men även efter förändringen bor hemlösa länge i akutboenden, vilket i vissa fall blir väldigt dyrt. Rummet Mohammed och hans son bor i kostar cirka 16 000 kronor i månaden, en kostnad socialtjänsten står för.

Eva Saletti betonar att lagstiftningen inte ger stöd för att ge de strukturellt hemlösa en bostad.

– I det som är socialtjänstens uppdrag och det som är riktlinjen, så är det väldigt tydligt att socialtjänsten inte har uppdrag att lösa bostadsbristen i staden, säger hon.

“Kan inte behålla det som en socialtjänstfråga”

Marcus Knutagård, universitetslektor i Lund, forskar om hemlöshet och sociala boendefrågor. Han menar att det finns en kortsiktighet i hur socialtjänsten jobbar med den här gruppen.

– Man blir kvar under kanske flera år i det som var tänkt att vara en väldigt kort lösning. Om man då tänker att en härbärgesplats eller en dygnslägenhetskostnad ligger mellan 30 och 50 000 i månaden och vi vet vad en hyreskostnad ligger på, så är det klart att det hade varit mycket bättre att ge bostäder först. Istället för att lägga pengar på sådant som vi vet inte blir bra för någon, säger han.

Marcus Knutagård tycker att det är viktigt att det inte bara är en fråga för socialtjänsten.

–  Man kan inte behålla det som en socialtjänstfråga, att bostadsproblematiken kan lösas där. Det är verkligen viktigt att det är en bostadspolitisk fråga.

Uppdrag gransknings reportage ”De nya hemlösa” sänds onsdag 12 februari. Du kan se det 12.00 på SVT Play – eller 20.00 i SVT1.