I höstas sände Uppdrag granskning ett program om de EU-migrantläger som växt fram i Sverige och om samhällets oförmåga att hantera situationen som uppstått. På en privat tomt i Sorgenfri, mitt i centrala Malmö, hade ett stort läger byggts upp av husvagnar och baracker där hundratals EU-migranter bodde.
Efter att Uppdrag granskning uppmärksammat situationen beslutade myndigheterna att tvångsflytta de boende och riva lägret, trots starka protester från både migranter och malmöbor. Med tiden kom vintern och migranterna ställdes inför att antingen åka hem, eller att hitta någon annanstans att bo.
Runt om i Malmö tog människor och organisationer initiativ för att hjälpa till. En del av de som stred för att Sorgenfri-lägret skulle finnas kvar öppnade en sovsal för EU-migranterna i Kulturföreningen Kontrapunkts lokaler. Samtidigt öppnade Malmö stad upp ett vinterhärbärge och Johanneskyrkan började hålla öppet om nätterna.
Ny utredning
Den första februari i år presenterade regeringens nationella samordnare sin utredning om utsatta EU-medborgare där han bland annat rådde allmänheten att sluta skänka pengar till tiggare på gatan. Maria kommer från Rumänien och var en av dem som bodde i Sorgenfri-lägret innan det revs. Hon har märkt en förändring på gatan sedan utredningen kom.
– Det är stor skillnad. Innan fick man åtminstone mat, om inte pengar. Man fick i alla fall äta. När man berättade om svårigheterna, hjälpte folk en. De var förstående. Väldigt hjälpsamma. Förlåt att jag säger det här, men de är inte lika vänliga som de var förr.
Vad tror du att det beror på?
– De har fått nog av oss, vi är ju så många som tigger. De har helt enkelt fått nog. Men vad ska man göra?
Får inte erbjuda fasta sovplatser
Den statliga utredningen kom också fram till att kommunerna inte har rätt att erbjuda EU-migranter fasta sovplatser. Det enda kommunen får hjälpa till med är så kallat akutboende – alltså enstaka nätter för människor i nöd. Detta innebar att det vinterhärbärge som Malmö stad drivit tillsammans med Pingstkyrkan stängdes den sista februari i år.
– Du och jag som privatpersoner, eller om vi tillhör en frivilligorganisation, vi kan göra hur mycket som helst. Men om man, som jag, har ansvar för en kommun, då måste jag följa lagstiftningen och använda skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt, säger Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö.
Med hot om vite
Men även frivilligorganisationerna har börjat slå igen dörrarna – en efter en. Kulturföreningen Kontrapunkts 68 bäddar måste plockas bort då lokalen saknar rätt bygglov och inte är brandsäker enligt kommunen. Stänger de inte sovsalen hotar ett vite på en halv miljon kronor.
– Mer än 150 romer har sovit här under vintern som annars hade varit Malmö stads problem. Det är inget problem, men straffa oss inte för det. Det finns ingen möjlighet att vi kan ta ett vite på de här astronomiska summorna. Och de vet de om, det är ju till för att få oss att sluta, säger Johanna Nilsson på kulturföreningen Kontrapunkt.
”Det är en brandskyddsfråga”
– Det rör människors säkerhet och hälsa eftersom det är en brandskyddsfråga. Och vi fick inte riktigt bilden av att man frivilligt ville rätta till detta, utan man menar på att man ville fortsätta driva verksamheten så länge det fanns ett behov av det, säger Anton Broberg Holm, handläggare på stadsbyggnadskontoret i Malmö.
Inte heller Johanneskyrkan, där Maria sovit, är godkänd för övernattning. Även här hotar kommunen med straffavgifter om verksamheten fortsätter. Var Maria och de andra 300-400 EU-migranterna i Malmö nu ska ta vägen när sovplatserna stängs är osäkert.
– Jag vet inte var vi kommer att sova. Kanske i parken, men det är för kallt, säger Maria.