I slutet av februari och början av mars sätts skidområde efter skidområde i Alperna upp på Folkhälsomyndighetens lista över riskområden för coronaviruset. Strategin är att stoppa smittan vid gränsen, genom att hemvändande resenärer som utvecklar symptom ska testas och smittspårning ska göras av personer som resenären varit i kontakt med.
I mitten av mars slutar man med detta, då coronaviruset tagit sig in i samhället.
Statsepidemiolog Anders Tegnell betraktar efter sportlovet strategin som en framgång.
— Vi fångade upp väldigt många av dem som var smittade av italienresenärerna. Vi bröt smittkedjorna. Hade vi inte gjort det så hade vi haft en helt annan situation i Sverige idag, säger Anders Tegnell till Uppdrag granskning på en pressträff 23 mars.
Hittar mindre än två kontakter per smittad
Uppdrag granskning har kartlagt hur många resenärer som regionerna fångade upp innan man slutade testa. Frågan har ställts till samtliga 21 regioner, 16 har svarat. Sammanlagt fångades 677 resenärer upp, Stockholmsregionen står för 263 av dem.
Med hjälp av smittspårning har hittar Region Stockholm 436 personer som haft kontakt med de smittade och uppmanas att stanna hemma, mindre än två kontakter per smittad.
– Det är ju svårt att relatera vad som är mycket och vad som är lite i de här sammanhangen med en helt ny sjukdom. Men det var ju ändå så att vi rekommenderade de som hade symptom att provta sig då, säger Maria Rotzén Östlund, tillförordnad smittskyddsläkare Region Stockholm.
Om man kom från rätt område?
– Om man kom från rätt område, precis.
”Det fanns ingen testning”
Till en början är det främst norditalienska regioner som sätts på listan över riskområden. Österrike visar sig senare vara en smitthärd, men Anders Tegnell har hävdat att man inte fick information om smittspridningen där i tid.
4 mars kommer en varning från Folkhälsomyndighetens motsvarighet på Island, enligt rapporter Uppdrag granskning tagit del av. De har hittat sammanlagt 26 covidsmittade skidturister, varav åtta har varit i österrikiska Ischgl. Men det dröjer fem dagar innan österrikiska Tyrolen sätts upp på Folkhälsomyndighetens lista över riskområden man ska testa från.
– Vi ville få ett kvitto på att det inte bara var en slump att man hittat något fall. Island är ett litet land med ganska få personer. Det skulle kunna ha varit en slump att man såg några där, säger Anders Tegnell.
“Satte mig själv i karantän”
Redan dagen efter att Österrike hamnar på listan, 10 mars, slutar Region Stockholm att testa resenärer med symptom – strategin ändras till att istället fånga upp smittade tidigt i vården.
Fyra dagar senare skidresenären Johan på Arlanda, hemkommen från skidorten Ischgl.
– Det känns ju som att jag är ett av de exemplen där man verkligen var där när det var som värst och fick ingen information om hur man skulle bete sig och det fanns ingen spårning.
Några timmar efter att Johan kommer hem börjar han få frossa, feber och huvudvärk. Han blir sängliggande och ringer 1177 – men säger att det inte finns något intresse av att testa honom.
– Nu satte jag mig själv i karantän. Men flera som jag reste med hade lika gärna kunnat blivit smittade. De fortsatte med sina vanliga liv eftersom de inte har några symptom.
I juli testar Johan positivt för antikroppar.
“Det har varit en blandad mix”
Till Sverige kom uppskattningsvis nära 80 000 turister från Österrike under februari och mars, enligt Resebarometern.
Anders Tegnell säger till Uppdrag granskning att det inte var de virusstammar som Island såg, som orsakade spridningen i Sverige.
Men du har sagt att Österrike bidrog starkt till smittspridningen?
– Det vet jag inte, för de stammar vi nu har rapporterat, det är stammar från Storbritannien, från USA, från Frankrike och andra ställen. Så det har varit en blandad mix.
Folkhälsomyndigheten har gjort en stickprovsundersökning som visar att de två virusvarianter som fortsatte att spridas i Sverige har ”vissa skillnader” mot varianterna som importerades från Österrike och Italien, vilket stärker hypotesen att smittan kom från flera håll i världen, enligt myndigheten.